- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 3. (Årgång 3. Jan-juni 1870). /
26

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

studiet af ett annat folks litterära storheter eller af dess litteratur i
dess helhet och deraf ger en förträfflig bild. Äfven här möta oss
isynnerhet tyskar. Men det af främmande hand tecknade folket
måste då sjelft hafva talat så om sig, att det väckt utlandets
synnerliga uppmärksamhet och lockat till en närmare bekantskap
af sin litteratur. Italienare, fransmän, spaniorer, engelsmän och
tyskar hafva ock så gjort. De hafva hvar för sig en litteratur,
hvaröfver de äro och kunna vara stolta. I sin nationella sjelfkänsla
hafva de ock vetat att förkunna det för utlandet. De hafva haft
sina historieskrifvare, som, genomträngda af fosterlandskärlek,
ansett mödan värdt att hembära offret af sina bästa krafter åt ett
samvetsgrannt studium af sitt folks andliga lif, sådant det
utvecklat sig i dess litteratur, och frambära frukterna deraf i en form,
värdig folket, litteraturen och dem sjelfva.

Nå väl! hvad hafva vi gjort, för att göra vår litteratur känd
och aktad i utlandet, för att ej säga: inom vårt eget land? Hvar
äro de samvetsgranne forskare, som med en omfattande och
grundlig lärdom vetat så förena framställningens enkla och behagfulla
konst, att de lifvat till kännedom af vår nationella litteratur och
dess historiska utveckling, derigenom väckt nationalmedvetandet
och väsentligen ingripit i den fosterländska bildningen? Ega vi
någon enda litteraturhistoriker fullt jemförlig med utlandets mest
aktade och berömde? Och hvad är väl orsaken till, att tyskarne,
när de i sina allmänna litteraturhistorier[1] gifva oss en liten plats,
förråda så mycken okunnighet i vår litteratur, att de ej veta att
bedöma de svenska källor, hvarur de hemta eller påstå sig hemta
sina öfversigter, sina bilder, sina omdömen?

Dessa frågor skola vi söka att besvara i det följande.

1.



Då man talar om ett folks litteratur, kan man ej undgå att
nämna några ord äfven om dess språk, ty de äro oupplösligt
förenade, äro beroende af hvarandra. Ett folk lefver i och genom

[1] Man läse t. ex. »Allgememe Geschichte der Literatur von Joh. Scherr», 1:a och
2:a upplagorna. Då han vid behandlingen af hvarje folka littcratnr upptager de
hufvudaakligaate källorna, har han äfven gjort det vid behandlingen af den svenska.
Tydligt är likväl, att han endast begagnat Sturzen-Beckers på tyska öfversatta och från
fosterländsk synpunkt ej särdeles prisvärda »Föreläsningar öfver den nyare svenska
skönlitteraturen.
»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/3/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free