Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de betyda äfven for litteraturen, visar den följande tiden. För oss
kan det ej vara doldt, ty det i politiskt hänseende storå
tidehvarf-vet var deraf en frukt. Det fylde veriden med vårt rykte.
Det plötsligen väckta nationalmedvetandet ingal stora, någon gång
alltför stora, tankar om fäderneslandet. Vapnens oafhrutna brak
ryckte likväl ej forskaren från malmbrytningen i vetenskapens rika
grufva. Månget schakt sprängdes först då, ehuru blocken voro väl
stora och förädlingens konst ej ännu var vunnen, men kraften,
förmågan — den syntes. Derföre voro ock vetenskapens och
litteraturens målsmän merendels större i anlag och syftemål än i
utförande. Man har kallat en och annan »mångfrestare» och detta är
rätt egendomligt, ty mångsidigheten, rikedomen i uppslaget väcker
förvåning. Vi vilja blott påminna om en Stjernhjelm, en 01.
Rudbäck d. ä., en Spegel, en Svedberg, en Stjernhöök, en Urb.
Hjäme, en And. Rydelius m. fl. Em. Svedenborg, sedermera
verlds-kunnig som siare, tillhör detta tidehvarf såsom en af våra
snillrikaste vetenskapsmän. Både ensam och i samråd med det
mekaniska snillet Polhem lade han till och med handen vid
mekaniska storverk. Äfven konsten, både den sköna öch nyttiga, voro
ej främmande för denna tid. Vi behöfva ej blygas för namn,
sådana som Nikodemus Tessin. Ehrenstrahl och Er. Dahlberg.
»Frihetstiden», ehuru politiskt förnedrande, var dock en tid for
nyväckta krafter, som utvecklade sig i många riktningar. Äfven
den sköna litteraturen och vetenskapen gåfvo arbeten, som ingifva
aktning, ja! beundran. Hvilket namn är mera kändt och beundradt
i verlden än Linnés? Endast nutiden har tillkommit äran att finna
en sveusk språkforskare jemförlig med Joh. Ihre. I afseende på
litteraturen och språkets praktiska användning kan man icke utan
skäl beteckna denna period med Dalins namn. I vitterheten stodo
Creutz och G. Fr. Gyllenborg fullt värdiga vid hans sida,
måhända öfverglänste de honom i ett och annat hänsende. Vältalare,
sådana som C. G. Tessin och A. J. v. Höpken, äro prydnader för
hvilket folk som helst Historieforskningen började nu först i stort
uppbryta den mark, som med så mycken förkärlek och med så
lysande framgång skulle bearbetas i vårt tidehvarf. En Dalin, en
Sv. Lagerbring, en And. Botin, en 01. Celsius äro likväl ej
öf-verflödiga än i dag. Skulle vi slutligen glömma, hvad vi bort först
nämna, vi mena 1734 års lag, så beundrad för sin lämpliga form,
sitt rena och kraftiga språk? Det var likväl otvifvelaktigt mera
en frukt af det föregående tidehvarfvets stora fosterländska arbete
och tänkesätt, än af frihetstidens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
