Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskapens historia hos oss är ännu i det närmaste oskrifven.
Vi känna endast ett försök att framställa den, men, synbarligen i
hast tillkommet, kan det hvarken i tillförlitlighet eller
fullständighet ega erforderligt värde. Ingenstädes spåra vi heller en fast blick
på litteraturens sammanliaug med statslifvet i dess helhet.
Åtminstone borde hvarje särskildt tidehvarf inledas med en tillräckligt
klar och belysande öfversigt deraf. Sjelfva perioderna äro ej heller
med säkerhet bestämda1), ingen kritisk granskning deraf har
föregått, livarföre man märker en viss osäkerhet så i indelningen af
perioderna som i deras benämning, äfvenså i bestämmandet af
årtalet för deras begynnelse. På senare tider tyckas några hafva
förälskat sig i decimal-systemet, i det de låta de flesta perioder
börja med något rundt tal, äfven då årtalet kan med säkerhet
bestämmas. All godtycklighet uppenbarar okunnighet eller brist på
noggrannhet, egenskaper som ej fördelaktigt utmärka
historieskrif-varen. Det synes derföre af bebofvct påkalladt, att någon behörig
forskare må på fullt giltiga grunder bestämma de olika perioderna
af vår andliga utveckling och dermed ock framhålla det
egendomliga eller mest utmärkande för hvarje tidehvarf. I)å källorna för
vår litteratur nu synas till största delen offentliggjorda, torde
kännaren deraf utan synnerligen stora svårigheter kunna företaga ett
arbete, som komme litteraturhistorien till gagn.
Hvad behandlingen af vitterhetens historia angår, finna vi blott
en författare — och denne är ej född svensk —, som dervid är
systematisk eller följer en bestämd inre princip. Han grupperar
nämligen författarne efter de särskilda diktarterna. Vanligtvis
utgår man från personerna, som merendels kronologiskt följa på
hvarandra. Vittra författare och författarinnor finnas, som synas
sväfva mellan tvänne perioder och derföre hänföras än till den ena.
än till den andra. Synnerligt godtyckligt tyckes man hafva
bestämt tidpunkten för den sista periodens begynnelse, nämligen 1840,
då Tegnér bortgick. Den store skalden hade dock med sången
vid Sv. Akademiens jubelfest 1830 afslutat sitt egentliga
författarskap och hans död tio år senare gjorde ej epok i vår vitterhets-
1) Man kan verkligen satta ifråga, oro ej detta kan tillämpas äfven på vår historia.
Oss synes, som skulle regenthnsen och konungarne nog mycket framhållits på folkets
bekostnad. Dett utvecklingshistoria borde väl vara häfdaforskarena och hiatorieskrifvarens
vigtigaate föremål. Den tid torde komma, då vår historia ur denna synpunkt
undergår en grundlig revision och i månget hänseende får ett något annat utseende. Då
torde ock till sin rätta halt komma att pröfvas Geijers öfverraskande yttrande: »då
jag skrifver svenska folkett historia, känner jag bättre än någon, att det är dess
konungart».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
