Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historia. Redan långt förut hade den »nyaste litteraturen» begynt.
Det skedde på 30-talet, till och med vid dess början. Dess
egendomliga kännemärke är dels mångsidigheten i tonarter och former,
dels frigörelsen från det öfverväldigande inflytandet från store
föregångare. Man märker visserligen här och hvar någon efterklang
af tegnerism och fosforism, men hos de mest framstående blott
som en lätt öfvergång. De flestes personlighet var redan bestämdt
utpreglad och mången, som nu räknas till de »nyaste», hade långt
före periodens begynnelse framträdt med sina yppersta poetiska
alster, med dem, som just bestämt hans plats i vår
vitterhetslii-storia. Man kan således, enligt vår öfvertygelse, med fullt skäl
börja sistnämda period med 1830 eller något af de närmast
följande åreu. Man betänke, att det var vid denna och nästföljande
tid, som Fredrika Bremer, följd af de båda utmärkta
romanförfattarinnorna S. v. Kuorring och E. Flygare Carlén, Runeberg,
Bottiger, (i. H. Mellin, Crusenstolpe, Sturzen-Becker, von Bruun,
Blanche, I\ Sparre, Ridderstad, Onkel Adam, Almqvist, K. H.
Sätherberg m. fl. ja! till och med El. Sehlstedt, ehuru ännu då
jeraförelsevis föga bemärkt, uppträdde. Under senare hälften af
samma årtionde möta vi Nybom, B. E. Malmström och Talis
Qualis. Större delen af dessa fortfor visserligen att verka som
skriftställare äfven efter 1846, men om de vid denna tid aflidit,
skulle de ovilkorligen intagit, somliga en ganska aktningsvärd, andra
en framstående plats i sin tids litteratur-historia. Huru då
förklara uppgiften, att de först efter denna tid började sin
hufvud-sakliga vittra verksamhet?
Författaren, som lefde sin ungdoms dagar midt upp i denna
tid och med lefvande intresse följde dess litterära lifs utveckling,
måste finna sednare litteraturhistoriens sätt att bestämma nämda
period och derinom ordna författame lika grundlöst som onaturligt.
Han finner ock, att fördomens tid ej ännu är försvunnen. Den
spåras i bedömandet af skolor och särskilda författare. Så hafva
de vittra skolorna från 1809 ännu ej funnit sin fullgiltige och
opartiske historieskrifvare. Fördomen mot C. \V. Bottiger, en frukt
af det mindre nådiga sätt, hvarpå han vid sitt första uppträdande
mottogs från vissa håll, tyckes ej heller vara fullt utplånad. En
ock annan synes ej ännu vilja gifva honom sin rätta plats eller
tillerkänna honom den ganska utmärkta förtjenst, han obestridligen
eger. Han är, enligt vår åsigt, en af nyare tidens yppersta lyriska
skalder med en »virtuosité» i behandlingen af vårt språk, så i
bunden som obunden stil, som ställer honom i främsta ledet af
senare tiders vittra författare. I den personliga bildningens grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
