Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de brådmognade frukterna af en jernflit, hvaraf han med rätta
kunde berömma sig. Då man erinrar sig, att hans tid dessutom
räckte till för många andra försök, så t. ex. i diktens snart sagdt
alla arter, för utgifvandet af en litterär tidning, öfversättningar i
kyrkohistorien (om vi rätt minnas) m. m., och detta allt inom
loppet af några få år, så måste man häpna och till och med
beundra viljans kraft, den oerhörda receptiviteten och ej minst den
mekaniska färdigheten att nedskrifva allt, som under denna korta
tid framalstrades och trycktes. En vanlig menniska hade helt visst
för frambringandet af endast ett af hans litteraturhistoriska
arbeten behöft minst så mycken tid, som han använde för hela sitt
akademiska författarskap. Det sistnämda kunde under dylika
omständigheter ej ega synnerligt högt värde.
Hans Svenska poesiens historia, i 2 delar, saknar dock ej sin
förtjenst, men denna ligger hufvudsakligast i den mängd af utdrag,
han meddelat ur litterära tidningar och tidskrifter, hvari åtskilliga
af våra yppersta författare granskat tidens litterära alster eller
gifvit en bild af eller uttalat sitt omdöme öfver andra, samtida
eller föregångare. Sjelf förnimmes han i de förmedlande
öfver-gångarne, pennan löper raskt undan, men brist på tid nekar en
granskande återblick och sjelfkritik. I »Öfversigten», som bifogas,
ordnar han de poetiska alstren efter diktarterna. Man spårar här,
i jemförelse med föregångarne och en del efterföljare, vidsträcktare
teoretiska studier och en allsidigare reflexionsförmåga inom den
vittra konstens område.
Handboken i Sveriges litteratur- och konsthistoria förtjenar
sitt beröm såsom det enda försök, vi känna, att teckna hela vår
litteraturs historia, således ej blott, såsom vanligt, dan vittra eller
sköna, utan äfven den vetenskapliga. Läroboken, som utkom på
på 50-talet, är ensamt för sitt registerlika uppräknande af
förfat-tarne och deras arbeten och derigenom för sin sträfva och torra
stil föga tjenlig för sitt ändamål.
Sedan vi sålunda nämnt de historici, som utförligast behandlat
vår litteratur, i synnerhet den sköna, vilja vi öfvergå till dem, som
gifvit oss mer eller mindre kortfattade öfversigter deraf, antingen
i form af läroböcker och schematiska uppställningar till ledning
för lärarens muntliga framställning eller i form af föreläsningar
m. m. De sistnämde hafva endast tecknat vissa perioder, antingen
de första eller de sista.
Så E. V. Ruda: En tysk resandes strofverier på svenska
parnassen (i början af 30-talet), der den nyare och nyaste svenska
vitterheten framställes och granskas i ett lätt, ledigt och behagfullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
