- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 3. (Årgång 3. Jan-juni 1870). /
46

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Don, som närmare studerat de båda skolorna jemte Stagnelius
och Vitalis, inser nog, att de båda föregående mer eller mindre,
stundom ganska betydligt, inverkat på de sednare. Att desse
dessutom, isynnerhet Stagnelius, med förkärlek en tid studerat de tyska
romantikerna, äfvenså företrädesvis Wieland och Goethe, ja,
Schiller, veta vi, ty det är lätt märkbart. Ett annat vigtigt
bildningselement har synbarligen ganska mycket verkat på Stagnelius, vi
mena antiken. Derom vittnar bland annat hans klassiska form.
De båda skalderna borde derföre hafva sin egentliga plats efter
nämda skolor, bland sjelfständiga efterföljare. De förringas ej

derigenom på något sätt, men vi få sålunda, som sig bör, ett
organiskt helt, hvari det föregående alltid ingår i det följande som
ett mer eller mindre bestämmande och bildande element. Sådan
är ju all bildnings gång och historien, som återgifver den, måste
med skarp blick efterspana de mer eller mindre synliga trådame
och följa dem mot deras mål. Derpå pröfvas just forskarens insigt
och skaipsinne. Förefinnes härutinnan någon verklig eller tillfällig
brist, sä händer det, att en eller annan ovanligt begåfvad författare
blir stående liksom i luften, skjuter upp liksom en bländande
meteor, man vet ej rätt huru eller h varifrån eller hvadan, d. v. s.
synes som ett så kalladt »underverk». Men man bör besinna, att
det ej finnes något underverk i naturen, ehuru det stundom så
synes för vår inskränkta blick. Det underbara är just det
naturliga eller naturen sjelf i sin ordning, i sitt inre sammanhang, och
det underfullaste af allt i vår verld är raenniskoförnuftet i dess
uppkomst och utveckling.

Tecknaren af ett folks andliga utveckling får minst af alla
förgäta detta, ty värdet af hans arbete bestämmes hufvudsakligen
af hans förmåga att rätt spåra sammanhanget i det hela, på samma
gång han ur synpunkten deraf gifver hvarje parti och författare
sin rätta plats och karakter och vet att klart och bestämdt
framställa detsamma. Frestelsen att »konstruera» ligger här nära till
hands, men den motarbetas och tillintetgöres genom den
fördomsfria forskningen, som småningom gör blicken tillgänglig for
sanningens fulla ljus.

Vi nämde äfven om Almqvist. Han är en af de
märkvärdigaste författare nyare tiden frambragt, ej blott hos oss, utan
äfven hos hvarje annat samtida kulturfolk. Han är ännu otecknad,
ty naturen hade här så slösat sina gåfvor i snart sagdt alla
riktningar, att han syntes liksom en bild af naturen sjelf i sin rika
mångfald, en Proteus, som kunde vara allt utom — sig sjelf. Och
likväl var han — så besynnerligt det än må låta — den fullstän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/3/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free