Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i »Intelligensbladet» börja sitt kämpalif för hvad han ansåg rätt
och sannt. Äfven här saknas ej drag, likartade med de förut
antydda. Sjelfva prokansleren gick ej fri för »åskviggen». Sådana
drag spåras ej sällan hos unge begåfvade män, som vilja något
stort och tro sig kunna utföra det, ehuru tiden och den lugnande
eller kylande erfarenheten foga det annorlunda. Den kraftfulla, i
vissa fall oböjliga viljan jemte den omutliga sanningskärleken och
rättskänslan gjorde ock sitt till att sätta blixten i Malmströms
hand. Vi hafva anfört dessa drag af den först uppträdande
ynglingen och unge mannen, emedan de höra till hans lefnadshistoria
och karakteristik och återfinnas, ehuru i något förädlad form,
äfven hos den mognade mannen, sådan han flerestädes framträder
i sin utförliga litteraturhistoria eller i »grunddragen» dertill.
Äfven en annan egenhet, i sig sjelf en förtjenst, men ensidigt
tillämpad ett fel, som någon gång förbiser det stora för det lilla,
vilja vi hos Malmström antyda, emedan spår deraf märkas i samma
hans arbete. Det var hans stränga, nästan sjukligt retliga
formsinne. Vi neka ej formens stora vigt och betydelse för ett
fullän-dadt konstverk, som endast blir hvad det är genom formens och
innehållets sammansmältning till ett harmoniskt helt; men vi vilja
påstå, hvad vitterheten och konstens historia tillräckligt bekräftar,
att en storartad, djup och för ett folks nutid och framtid
betydelsefull poetisk begåfning kan finnas och yttra sig, ehuru formen
af en eller annan orsak ej fullt motsvarar den såsom skön
konstform. Det kolossala i föremålets uppfattning och syfte skrider
nämligen så utöfver skönhetslinien och skapar sig en så
motsvarande form, att konstkritikern icke finner sig hugad att efter sina
bestämda regler inpassa konstalstret i något »fack» af sitt
skönhetssystem. Innehållet kan dock ega sin fulla betydelse. Exempel
härpå sakna ej heller vi i vår vitterhetshistoria. Men en man
med Malmströms formsinne synes ej vilja erkänna något värde
hos dylika konstalster. Hvarföre? Emedan han skådade dem
ensidigt ur den sköna formens synpunkt
Tecknen af denna ensidighet yppade sig visserligen i det
om-nämda anfallet på jemnåriga vitterhetsförsökare, men rätt klara
blefvo de först i den formella kritiken af C. A. Adlersparres dikter
i början af 40-talet. Den obefogade skärpan kunde dräpa en
större skald än Adlersparre. Ett ogillande svar kom, men från
dåvarande biskopen i Carl stad, Tegnérs vän, den berömde
vetenskapsmannen C. A. Agardli. Vi hafva skäl att tro. att Malmström
blef qvarstående på samma ensidiga ståndpunkt, då vi se en i vår
litteratur så betydelsefull företeelse som P. H. Ling endast tvänne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
