Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lysas af Honom i de ursprungliga sanningame af ordets inre
meningar rörande Gud, andeverlden och menniskoyaleu.
Skilnaden mellan Svedenborg, skådaren af ordets inre mening,
och profeterna, genom hvilka dess yttre eller bokstafliga mening
bibringades menskligheten, är följande. De sistnämda upptecknade
blott hvad som förestafvades dem, eller och beskrefvo de hvad de
sågo, under det de voro uppfylde af den helige ande. Deras egen
individualitet var vid denna tidpunkt fullkomligt bortskymd, så att
de voro blinda verktyg för en högre magt. Med Svedenborg var
derimot förhållandet helt annorlunda; enär ändamålet med hans
sändning var att på ett förnuftsenligt sätt meddela undervisning i
ordets inre sanningar voro hans eget förnuft och hans fna vilja
honom aldrig fråntagna, utan tvärtom uppfylda af Guds ande samt
höjda till en öfvematurlig klarhet och styrka. Detta bevisas af hans
skrifter och bekräftas enstämmigt af hans samtida.
Under hela loppet af sin beredelsetid var Svedenborg icke
de-stomindre fullkomligt omedveten om beskaffenheten af det värf,
hvartill han bereddes af Herren. Guds röst kom till honom
under skepnad af en viss bestämd instinkt som dref honom att
utföra ett så eller så beskaffadt arbete; och detta arbete verkstälde
han beslutsamt och fullständigt; så snart ett arbete var slutadt,
ålades han att utföra det dernäst i ordningen följande och så
vidare, ända tills hela hans beredelsearbete var fullbordadt. Under
fortgåendet häraf arbetade Svedenborg ihärdigt och oaflåtligt,
likasom af egen drift och det var just genom bruket af sin egen fria
vilja och sitt förnuft hans själ slutligen blef så beredd att den af
Herren kunde upplysas i ordets inre sanningar samt förnimma och
begripa andeverldens under. Såsom ett bevis för hur föga han
anade naturen af det värf hvartill han bereddes, vilja vi anföra
hans sista bref till bergskollegium, skrifvet år 1743, hvaruti han
anmodar sina embetsbröder att hos konungen utverka
tjenstledig-het för honom, på det han skulle blifva i tillfälle att fullborda sina
två sista filosofiska arbeten, nämligen »Djurriket», samt »Gudsdyrkan
och kärleken till Gud». I detta bref lofvar han att så snart som
möjligt återvända till fäderneslandet, embetsrummet och den husliga
härden, på det att han der i lugn och ro måtte kunna fortsätta
sitt stora arbete: »Regnum minerale», hvarjemte han hoppades kunna
blifva af verkligt gagn för samhället i fråga om de ämnen som
rörde det kongl. kollegiet. Oaktadt Svedenborg i nära 35 års tid
hade pröfvat höjden och djupet af all mensklig kunskap och
oaktadt han just vid den tid han skref nämda bref omedvetet
klappade på dörrarne till andeverlden, begärande att blifva insläppt, sy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
