Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade. Denna period af pröfning började på hösten 1743, efter
hans ankomst till Holland, och varade till början af 1745, då han
befann sig i England. Större delen af dessa hans frestelser
iiro beskrifna i Svedenborgs enskilda dagbok för år 1744, till
hvilken vi här ofvan hänvisat.
Denna luttring af Svedenborgs tankar förorsakades af en
revision af arbetet Regnum animale, som han efter sin ankomst till
Holland beslöt att företaga. De enda delar som utgåfvos i
öfverens-stämmelse med den ursprungliga planen, sådan den innehålles i
prologen till första delen, voro delarna I och II, hvilka handla
om inelfvorna, underlifvet och bröstet, men äfven dessa undergingo
en noggrann granskning, såsom man kan se af de många
hänsyft-ningarne på dem i hans dagbok, till ex. på sidorna 4, 5, 23 och 25.
De delar som handla om nerverna, om känslor och böjelser,
om förståndet och dess verksamhet, samt äfven början af den del
som handlar om hjernan, blefvo helt och hållet omarbetade och
ånyo utskrifna i ett manuskript, hvaraf en del är utgifven af dr
Tafel som en fjerde del af Regnum animale; de delar som handla
om själen ensam, om dess odödlighet och dess tillstånd efter
skils-messan från kroppen, såväl som kapitlen om himmel och helvete
och om den gudomliga försynen blefvo aldrig utförda. Det synes
alltså att ett helt arbete angående: »Gudomlig vishet, nådaval, öde,
lycka och mensklig vishet», hvars utgifvande han kungjort 1742
och till hvilket han hänvisar på sidan 254 i afhandlingen om
själen (utgifven af dr Tafel såsom sjunde delen af Regnum
ani-mcde) blifvit förstördt af honom.
Den pröfning Svedenborg undergick i anseende till sina känslor
var sträng och genomgående. Han förmåddes genom densamma
att på Herrens altare offra sitt eget sjelfviska jag och att ödmjuka
sig inför honom så att han kunde imottaga hans ande och blifva
upplyst af dennes, närvaro. Hela hans dagbok för denna tid är
uppfyld af rörande böner om Herrens hjelp. Några af hans
yttranden må här anföras. Vi läsa på sidan 13: »det har jag nu
lärt i det andeliga, at der intet annat är än ödmiuka sig, och
intet annat begiära, och det med all ödmiukhet, än Christi nåd; jag
lade til af mitt egit, at få kiärleken, men det är förmätit; ty enär
man har Gudz nåd, så lemnar man sig til Christi behag, och
giÖra efter sitt behag, man är lyckeligast, enär man är i Gudz
nåd; jag moste med ödmiukaste bön be om tilgifwelse, innan mitt
samvete kunde stellas till fredz, ty jag war dock i frestelse innan
det skedde: den helge ande lärde mig det, meu jag efter mitt
dumma förstånd gick öfwer ödmiukheten, som är grunden til alt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
