Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som för hvarje individ möjliggör dess välgång, tillhöra antingen
kommunismen eller socialismen, eller ock äro de en frukt af den
verkliga samhällsvetenskapens klara och praktiskt utförbara
anvisningar.
Kommunismen utgår från uppfattningen af personligheten
såsom ett abstrakt vara och drager ur antagandet af densammas
likformighet för alla menniskor slutsatserna om allmän likhet i rätt
till njutning af lifvet, och, såsom medel dertill, allas rätt till
besittning af lika stor materiel egendom. Emedan hvarje menniska
till sitt väsende är lik hvarje annan, så bör hon äfven i den
yttre verlden få på samma sätt verka och tillerkännas samma
andel i alla materiella och andliga förmåner eller m. a. o. hvar
och en bör, äfven ifråga om den fenomeneUa sidan af lifvet, vara
lik hvarje annan menniska. Har hvar och en rätt till allt, så kan
naturligtvis ingen taga en förmån i anspråk uteslutande för sig.
Positivt uttryckt, blir derföre kommunismen en fordran på
egen-domsgemensamhet, negativt åter, en fordran på den enskildes
egendomslöshet.
Oförnekligt är att alla menniskor i grunden af deras väsende,
såsom personligheter, äro hvarandra lika, äfvensom att ur denna
väsenslikhet följer en för alla gemensam likhet i rättigheter. Men
den menskliga personligheten är i sin form af naturlig
individualitet förhanden med bestämda anlag och behof, och i detta sednare
hänseende är derimot ingen den andre lik, utan tvärtom enhvar
från alla öfriga skiljaktig och just derföre ett individuum. Det
är icke det abstrakta personlighetsbegreppet, som uppträder och
verkar i lifvet, utan sjelfva den konkreta personligheten. Denna
omständighet förbiser kommunismen vid sin förhastade slutledning.
Menskligheten, som i djupet af sitt väsende är ett, är inom
fenome-nernas verld en oöfverskådlig mångfald af krafter och sträfvanden.
Den ursprungliga personliga likheten fordrar endast att åt
densamma lemnas ett fritt spelrum för utveckling och begagnande af
den individuella kraften till uppfyllandet af sina behof. Derigenom
att kommunismen på ett störande sätt vill ingripa i dessa ur
sakens väsende följande förhållanden, i det att den vill åt hvarje
individ tillmäta allting efter samma mått, som åt hvarje annan,
negerar den hos personligheten frihetens urrätt, och våldför
dermed personligheten sjelf, ty den låter densamma ej få vara
verksam så, Som den både kan och bör. I utbyte mot den hos hvarje
menniska olika utpräglade individualiteten gifver kommunismen
enhvar en yttre likhet med de andre i fråga om njutningen af
lifvet; men denna likhet är i sjelfva verket blott en skenbar, enär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
