Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre inflytelserika, de mer eller mindre fullständigt genomförda
åsigter i denna riktning, hvilka förekomma fore den franska
revolutionens tidehvarf.
2.
Vid Ludvig den XVLs tillträde till regeringen var redan allt
forberedt för ett vulkaniskt utbrott Hans företrädare bade lagt
grunden till massornas utarmande — pauperismen — och särskildt hade
Ludvig XV genom sin sedeslöshet demoraliserat folket En med det
förflutnas alla traditioner brytande, fnhetsifrande litteratur hade
öfverallt uppväckt vidtutseende forandringsplaner, och så uppreste
sig alltmer de förtrycktas sinnen mot ett herravälde, som, i stället
för att leda till ett i materielt och andligt hänseende bättre tillstånd,
allestädes ledt till olycka och förderf. Likaså riktade sig
förbittringen mot ståndsföreträdena hos adeln och presterskapet, hvilka
under påtryckningen från konungamagten visserligen förlorat sin
politiska sjelfständighet såsom stånd, men det oaktadt från
medeltidens dagar förmått åt sig rädda en mängd företrädesrättigheter
och besittningsförmåner samt nu frossade på den arbetande
befolkningens bekostnad, genom sin egen osedlighet stegrande och
upprätthållande konungadömets, utan att dock lemna en skärf till
stats-bördornas bestridande.
Det är bekant, huru vid början af Ludvig XVLs regering de
af Malesherbes, Turgot och Necker föreslagna reformplanema inom
förvaltningssystemet i dess helhet strandade mot den dåliga och
blinda viljan hos de herrskande och njutande klasserna samt mot
svagheten hos konungen, som icke förmådde höja sig öfver de
traditionella förhållandena; äfvensom huru de under det yttersta
finansiella betryck sammankallade general-ständerna (états généraux),
inom hvilka redan från början en afgörande öfvervigt öfver adel
och presterskap var lemnad åt tredje ståndet, som af Sieyés
förklarades för nationen sjelf, inledde, i egenskap af konstituerande
församling, det stora verket af författningens återuppsättande med
förklaringen öfver menniskans rättigheter, samt med upphäfvande af
alla från feodalsystemet sig härledande privilegier; huru man
sekulariserade kyrkogodsen för att förhjelpa borgare- och bondeståndet
till besittning af fast egendom och såmedelst söka utplåna den
stora förmögenhetsolikheten mellan de högre och lägre
samhällsklasserna; huruledes man såsom allmänna grundsatser uppställde
likhet i beskattning och politiska rättigheter äfvensom upphäfvandet
af adeln med dess företrädesrättigheter, och slutligen huru man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
