Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som på ett orättmätigt sätt riktat sig af statens medel, äfVensom
slutligen genom upphäfvandet af arfsrätten. För sådant ändamål
uppsatte de ett »decret oeconomique», som enligt
jemkkhetsgrund-satsen noga ordnade förvaltning, arbete och njutning inom det nya
samfund som skulle upprättas. Dock träffas i denna plan ännu
intet spår till »nationalverkstäder» och nationel industri. Babeufs
kommunism har en afgjordt landtmannamessig karakter.
Genom manifester, i hvilka Babeuf visste att medelst
sympatierna för konstitutionen af 1793 skyla sina kommunistiska idéer,
vann han alltmer det s. k. bergspartiet och höll massan i jäsning.
Redan räknade han 16,000 förklarade anhängare, en del af
militärståndet och alla arbetare. De demokratiska republikanerna
slöto sig likaledes instinktmässigt till honom. Allt syntes vara af
honom väl forberedt, då det lyckades Direktoriets vaksamhet att,
kort före upploppets tillämnade utbrott, bemägtiga sig 65 af dess
ledare, deribland Babeuf sjelf och Buonarotti. Derigenom hade
liksom udden brutits af hela företaget, partiet råkade, förskräckt,
i upplösning och intet allvarsamt deltagande visade sig för saken.
Af de 65 anklagade blefvo Babeuf och Darthé dömde till döden,
7 andra, bland dem Buonarotti, till deportation, de återstående
frigåfvos. De begge förstnämnde sökte ömsesidigt genomborra
hvarancjra med sina dolkar och blefvo, blödande ur sina sår, den
26 Maj 1796 släpade på schavotten, der de modigt gingo döden
till mötes. Tjugu år sednare har Buonarotti offentliggjort denna
kommunistiska sammansvärjnings idéer och historia i ett arbete,
som blef af mycken vigt för återuppväckandet af likartade
tendenser.
Den franska revolutionen utgör den moderna tidens största
tilldragelse. Den krossade den furstliga despotismen och alla
feodala traditioner, den skapade det tredje ståndet och gjorde arbetet
fritt samt inledde dermed en ny sakernas ordning. Den har med
alla medel sökt förverkliga sitt program om de allmänna
mensk-liga rättigheterna samt såmedelst infört naturrättens idéer inom
det praktiska området. Men icke blott för Frankrike utan för
hela den civiliserade kontinenten hade densamma denna storartade
följd och betydelse. Genom revolutionen hade i Frankrike
egendomen öfvergått i andra händer, men under sjelfva revolutionen fanns
för densamma ingen säkerhet. Under den deraf föranledda bristen
på förtroende till något varaktigt beståndande, kunde något
åkerbruk, närings- eller industrielt lif icke uppstå. En start hand
behöfdes för att skydda de nya egarne i deras förhållanden,
såväl mot gamla anspråk som mot ytterligare nyhetsbegär, såvida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
