Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hustru; och om än i de allratlesta fall dessa slags pligter
skulle med bådas begifvande falla på mannens lott, så skulle det
helt säkert — så snart en inrotad fordom blott hunnit något
bortnötas — äfven uppstå ganska många fall, då mannen vore lika villig
att slippa, som hustrun att åtaga sig bestyren med kyrka, skola
och fattigvård. Mill har med utförlighet och con amore framhållit
qvinnans enkannerliga duglighet för administration eller hvad man
i allmänhet kan kalla regeringskonst; och vi tro ej att han deruti
misstager sig. Det särskilta lynne, som i allmänhet utmärker
qvinnan vid jemförelse med mannen, gör henne särdeles lämplig
derför, framförallt i fråga om sådana slags ärenden som de här
nämnda och andra dylika. Särskilt betonar Mill detta sitt yrkande i
afseende på politisk styrelse, och grundar, bland annat, derpå
försvaret för qvinnans rätt att deltaga i det offentliga politiska lifvet.
Denna senare fråga har, såsom bekant, redan börjat fä en
praktisk betydelse. Den icke obetydande minoritet Mill lyckades
vinna i engelska parlamentet för sitt förslag om qvinnans politiska
valrätt förtjenar onekligen stor uppmärksamhet. Äfven härvidlag
kan man säga att det är, från vare sig förnuftets eller rättvisans
ståndpunkt, omöjligt att finna något skäl för ett fullständigt
underkännande af qvinnans politiska befogenhet, blott på grund af
hennes kön. Till och med den ofvan omnämnde konservative
granskaren i Edinburgh Review medgifver detta. Allraminst kan
qvinnans politiska underordnande försvaras så länge innehafvandet
af en viss förmögenhet utgör ett väsentligt vilkor för rösträtt; ty
naturen och betydelsen för samhället af egendom förändras dock
ej efter ägarens kön. Det behöfves verkligen icke någon alltför
långt drifven granntyckthet i fråga om rätt och billighet, för att
finna det oförsvarligt att en person, blott emedan hon är qvinna,
måste nöja sig med att se sin egendom beskattas, utan att ens
äga en röst vid valet af det ombud, som skall deltaga i
beslutet om denna beskattning. Sådant är i sjelfva verket helt
enkelt, och för att tala utan omsvep, våld, och kan icke försvaras
på annat skäl än det som å mannens sida oftast tyckes hafva
legat till grund för bestämmandet af qvinnans rättigheter: »sic
volo, sic jubeo.» Man hör ock ej sällan medgifvas: må qvinnan
alltför ger na erhålla valrätt; må hon utöfva den, om hon viU.
Men, tillägger man, hon vill icke; och hon bör ej vilja. Hon —
prestinnan vid det husliga lifvets altare — bör icke söla sina
händer med något så groft, så smutsigt som politik.
Det har i alla tider legat i de magtägandes intresse att
af-skräcka den stora allmänheten från att befatta sig med politiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
