Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är allmänt kändt, att flere andra af Svenska akademiens
ledamöter sysselsatt sig med grundliga språkstudier, äfven
omedelbart riktade på modersmålet, men dels har detta icke varit
hufvud-föremål för deras vetenskapliga verksamhet, dels hafva de börjat
dermed, sedan de inkommit i akademien, och aldrig hafva deras
arbeten varit af beskaffenhet att förläna namn af språkforskare i
högre mening.. Vid inträdet i akademien hafva också de fleste
ledamöterna haft sin verksamhetsbana så stadgad, att man hvarken
kunnat begära eller önska, att de skulle derifrån afstå. Så bör
det svårligen falla någon in att gifva en Kellgren, en Gyllenborg,
en Rosenstein detta namn, derföre att de »trädde under
ordboks-bördan», ej häller åt Stenhammar, ehuru han enligt Beskows
uppgift »vid några tjuge års ålder inkallades i detta samfund,
hufvudsakligast för att utföra ordboksarbetet». Om Leopolds
lingvistiska idrotter hade vi tillfälle att yttra några ord i
föregående uppsats. Carl August Hagberg hängaf sig under senare
åren af sin lefnad med hela sin starka själskraft åt Svenska
akademiens ordboksarbete; men redan det att han, hvars
älsklingsstudier förut hade haft helt andra föremål, inlät sig på ett sådant
jättearbete som att ensam öfvertaga redaktionen af ordboken,
liksom ock beskaffenheten af de profark, som af honom utgåfvos,
visar tillräckligt, att han icke hade nog stora föreställningar om
hvad ett sådant värf innebär l).
Vi anse icke tjenligt att här uppräkna namnen på de ännu
lefvande svenske vetenskapsmän, hvilka genom en lång och
framgångsrik verksamhet såsom språkforskare med outplånliga drag
inristat sina namn i vetenskapens häfdaböcker, men hvilka Svenska
akademien icke velat eller icke fått med sig införlifva eller draga
fördel af såsom medarbetare i ordboksföretaget. De äro lyckligtvis *)
*) I de vackra ord, med hvilka Hagbergs efterträdare och minnes talare redogör för
hans arbete med svenska språkets ordbok, f&r man en ganska klar föreställning om bura
Hagberg fattade sin uppgift; man får äfven tillfälle att kasta en blick på de mycket
omtalade förarbeten, som förut gjorts af andra ledamöter af akademien. »Besökte man
honom», heter det, »under denna tid, dl träffades han omgifven af grammatikor, ordböcker,
egna handskrifter, anteckningar, böcker, gamla ocb nya, af det mest blandade innehåll,
som skulle gifva honom exempel pt språkbruket. Hela stora verk genomgick han från
perm till perm för stt eftersöka, i hvilken ställning orden brukades, i hvilka betydelser
de förekommo, hurudan språkets byggnad visade sig under olika tidehvarf, i olika
grenar af literaturen. — — Det är sjelfskrifven sak, att Sveriges gamla lagar och de
forntida skrifterna ifrån Island, Bddorna ocb Sagorna, s& väl Heimskringla som de
öfriga, utgjorde hufvudkällor» (Sv. Ak:» H. XXXIX, 50, 51). — Man må väl undra, om
detta är göromll vid slutredaktionen af eu ordbok, och huru beskaffade de förarbeten
äro, som tvinga till sådana studier vid sjelfva utarbetandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
