Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligheten af skuldsättning för att hastigare nå målet af största våda,
emedan just i känslan af egen förmåga de så lätt förledas att
underskatta de svårigheter och de olyckor, som kunna möta och
derigenom så lätt dragas in uti vidlyftigheter, hvaraf de till slut
endast skörda ekonomisk, kanske moralisk undergång. Huru många
varnande exempel har man ej härpå! Hvilken gyllene regel visar
det sig ej inom ekonomien vara att gå sakta, för att komma fort!
Det gifves verkligen ett förhållande, under hvilket ett motsatt
förfaringssätt kan vara tillåtet: det är, när kapitalisten, med förmåga dertill
och med egen risk, antingen associerar sig med eller på god tro
försträcker penningar åt en värderad och bepröfvad förmåga; men
ett sådant förhållande, hvaraf ingen lider — icke ens
förlagsman-nen mer än hvarpå han har haft skäl att vara beredd — är
närmast att förlikna vid blott enskild’ välvilja, för hviikens utöfning man
icke kan föreskrifra några lagar. £gde icke det olycksaliga
bor-genssystemet rum, skulle man oftare än nu få se en sådan välvilja
träda fram med kontanta understöd åt talangen, men visserligen
icke utan omsorgsfullare pröfning både af person och
omständigheter, än som vanligen hittills ansetts erforderliga för en
namnunderskrift; och sannolikt skulle på detta sätt icke ens några
betydliga förluster komma att uppstå, än mindre alla dessa olyckor
som nu äro så vanliga.
Men det är tid ett sluta. Yi befara högligen, att de åsigter,
som här uttalats, näppeligen på någon sida vinna bifall.
G. E.
Demokratien och konsten.
N&gra ord om en svensk nationalteater.
Är demokratien till följd af sin natur hendtlig mot konsten?
Kan denna endast trifvas under hägnet af furstlig nåd eller
aristokratiskt mæcenatskap? För en ytlig betraktelse vill det
understundom synas, som hade man skäl att besvara dessa frågor med ja.
Sjelfva konstens idkare och närmaste målsmän synas också ännu
ganska ofta luta åt en sådan Uppfattning, till skenbart stöd för
hvilken de onekligen kunna åberopa ett och annat faktum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
