Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de och det helas bestämdt utpräglade sceniska egenskaper, sä tyckes
detta båda, att Ibsen fortfarande vill egna sig åt ett i full mening
dramatiskt författarskap, i stället att sväfva omkring i fantasiens
dunklaste djup och allegoriens oberäkneliga irrgångar. Och den
skald som 1864 diktat ett så herrligt anlagdt verk som
Kongs-Emnerne, skall säkert efter några års förlopp återgå till historiens
stora gestalter eller det stora dramats ämnen. Häråt synes an*
mälaren att Ibsens rätta bana ligger; och som ett förebud härför
kan han ej underlåta att påpeka, det dennes första dramatiska
försök Catilina (1850) just behandlade ett dylikt ämne. Det är
nämligen ett af mångfaldiga bevis bekräftadt rön, att ett vaknande
skaldesnille halft omedvetet griper efter just den art af dikt som
närmast passar samman med dess eget lynne.
1 ett annat hänseende skall säkert De Unges Forbund visa sig
välgörande, så otroligt det än i första början kan låta. Detta
stycke skall lära våra svenska dramaturger att de dock ej stå så
ofantligt djupt under Norges nyaste skalder som man från vissa
håll fliteligen utbasunat. Kunna de än icke alltid nå de höjder,
dem Björnstjerne Björnson och Ibsen stundom beträda, så kunna de
ej heller förirra sig ned till 6ådana bizarrerier och rent af osköna
ting som åtminstone den senare. Och för en diktart, stadd i sin
utveckling hos ett folk, behöfvas i början inga stora snillen, utan
flitige och samvetsgranne arbetare. Är jordmonen förberedd, spirar
snillet upp derur, utan att man behöfver ängsligt speja efter dess
ankomst. Och så tror sig anmälaren ha antydt svaret på ett annat
spörsmål: hvad inflytande har De Unges Forbund kunnat utöfva
på den svenska dramatiken? N. S.
En förklaring.
Uti åttonde häftet af denna tidskrift för år 1869 finnes införd en
uppsats om Svenska postväsendet och postreformen på 1860-talet. Som
denna afhandling var inlemnad och undertecknad af hr J. Carl
Hellberg, f. d. postdirektör i Hamburg, ansåg tidskriftens utgifvare sig
icke böra vägra plats för densamma, såsom antagligen innehållande
intressanta upplysningar rörande isynnerhet det internationella
postväsendets behandling, helst som författaren i öfrigt genom sitt namns
utsättande åtagit sig ansvaret för den kritik som deri förekommer mot
åtskilliga åtgärder af deu nuvarande poststyrelsen, hvars förtjenster i
inånga afseeuden äro allmänt erkända.
Vi anse oss imellertid icke böra underlåta att nämna, att i
Post-och Inrikes-tidningen äfvensom i Aftonbladet hafva under Januari
månad varit införda genmälen från poststyrelsens sida, hvilka lemna
bevis på flera grofva misstag uti de uppgifter, hvarpå författaren till
uppsatsen i Framtiden grundat stränga omdömen och beskyllningar mot
nyssnämnda styrelse. Utgifvaren af Framtiden har, såsom en rättvisa
åt den nuvarande poststyrelsen, icke velat undandraga sig detta
erkännande, och torde det i öfrigt vara tillräckligt att hänvisa till
förutnämnda genmälens innehåll utan att behöfva upprepa detsamma, såsom
redan käudt af en större allmänhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
