- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 3. (Årgång 3. Jan-juni 1870). /
203

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det förnämsta ehuru icke allmännaste vapnet är svärdet.
Klin-gorna äro, liksom alla andra eggvapen, af jern; de flesta
tveeggade. Många af dem vittna om en särdeles högt uppdrifven
smidesskicklighet, i det de äro damascerade på ett konstnärligt
sätt och smidda i facetter eller med flera långsgående, djupa refflor.
Analyser ha visat att de äro gjorda dels af stål, dels af hårdt
och godt jern. Handtagen äro af trä, ben eller elfenben, någon
gång af »massiv brons; de af trä äro ofta öfverdragna med brons,
stundom med silfver. Parerstången är, om den finnes, mycket
kort. Skidorna voro gjorda af två tunna träskifvor, stundom med
bronsbeslag utmed kanterna och vid mynningen; spetsen skyddades
vanligen genom en doppsko af metall eller elfenben. Att döma
efter nötningen på dessa doppskor, bars svärdet troligen vid högra
sidan, såsom äfven romame brukade.

Man bar till och med funnit svärdbälten af läder. Två
sådana fråu Vimosen voro utsydda i vackra mönster, hvilket tydligen
utvisas af de ännu synliga bålen efter stygnen. På en af dem ser
man en ganska smakfullt tecknad delfin.

Det vapen som i alla mossarne träffas till största antalet är
spjutet eller lansen; så bar man t. ex. endast ur Vimosen
framdragit mer än 1,000 spjutspetsar. Men man träffar här icke endast
spetsame, hvilka voro kända redan från andra samtida fynd;
äfven spjutskaften bafva bibehållit sig. De äro vanligen af ask
och synas vara svarfvade. Ehuru träet var genomdränkt af vatten
och dess styrka således ytterst obetydlig, har det dock lyckats att
af dessa smala och mycket långa skaft draga upp ur torfven flera
stycken fullständiga. Man kan nu i Kjøbenhavns museum se
sådana af ända till 11 fots längd; tjockleken öfver stiger likväl icke
1^ tum. På flera af dem är tyngdpunkten utmärkt genom
inslagna stift eller omvecklade snören, för att den kastande hastigt
skulle kunna gifva åt spjutet det rätta läget i handen. Flera
af spjutskaften från Kragehul mosse äro prydda med inristade
slingerornamenter. Jag återkommer längre fram med några ord
till denna i mer än ett afseende särdeles intressanta företeelse.

Jemte lansen eller spjutet böra vi äfven räkna båge och pilar
till de äldsta vapen. Vi finna dem i bruk här i norden redan
under stenåldern. Men under det att vi i alla andra fynd från
vår hednatid endast hafva qvar pilspetsarne, hvilka lättare kunnat
bibehålla sig, såsom varande af sten, ben eller metall, hafva vi
forst af dessa mossfynd lärt känna bågarne och pilskaften.

Bågarne, af hvilka man i Nydam mosse funnit ej mindre än
40 st, bestå endast af långa, temligen smala stänger af gran(?).
Längden uppgår ibland till 6,5 fot; största tjockleken är ungefär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/3/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free