Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är väl sannt, att dessa offer vanligen varit ställda till kristna
helgon, men det torde lida föga tvifvel, att de äro minnen från
hednatiden och endast lånat en kristen dr ägt, i likhet med så många
andra hedniska qvarlefvor.
Den mest i ögonen fallande likheten erbjuder Orosii
berättelse, om huru kimbrerna och teutonema efter segern öfver
ro-marne vid Arausio (nära floden Rhone) år 111 före Kr. f.
offrade hela det eröfrade bytet. »Då fienderna», förtäljer han,
»hade bemägtigat sig två läger och ett omätligt byte, ödeläde de
under nya och ovanliga förbannelser allt som fallit i deras
händer. Klädningstyger blefvo sönderslitna och bortslängda, guld och
silfver kastadt i floden, männemas ringbrynjor sönderhuggna,
häst-munderingame förstörda, hästarne sjelfva nedstörtade i djupet
(gurgitibus immersi), männerna med rep om halsen upphängda i
träden, så att det icke var mera byte qvar för segrame, än det
fanns barmhertighet för de öfvervunna». Man skulle kunna tro,
att Orosius här tecknat segerfesten vid Thorsbjerg eller Allesöe.
Om fångarne der, liksom vid Arausio, upphängdes i träd, förklaras
derigenom frånvaron af menniskoben i mossarne. Engelhardt fäster
i anledning häraf uppmärksamheten på, att Odin har benämningen
»Hångagod», eller de hängdes gud.
Såsom redan blifvit nämndt, äro alla i de fyra här
ifrågavarande mossarne funna vapen och skärande verktyg af jem,
under det att hvarje, äfven det minsta spår af bronsåldern alldeles
saknas. De tillhöra således en tid eller ett folk, för hvilket
bronsåldern var fullkomligt främmande, och som redan för längesedan
tillegnat sig jernets bruk och den derpå beroende högre kulturen.
Jag har på ett annat ställe sökt visa, att detta måste gälla om
båda de mot hvarandra kämpande härarae.
Ännu i böljan af år 1853 antogo de mest framstående
danska fornforskame, att jernåldern i Danmark ej börjat förrän i 5:te
eller 6:te århundradet efter Kr. f., ehuru de funnit, att jernet
redan derförut varit kändt i de andra skandinaviska länderna.
Men nämnda år kom man vid museet i Kjöbenhavn, genom en
noggrann undersökning af en då inträffad sändning från Vimosen,
till det resultat, att detta fynd måste tillhöra något af de första
århundradena efter Kr. f., och att således jernåldems början äfven
i Danmark egt rum långt tidigare än man förut antagit, och
troligen kort efter Kristi födelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
