Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
således en kraftig sporre till att betänka, hvilka Mosaiska
lag-stadganden som under den föregående tiden möjligtvis blifvit
mindre sorgfälligt efterlefda. Bland annat fann man sig nu af 4 Mos.
28, 11 förpligtad till ett riktigt iakttagande af de naturliga
månadernas verkliga begynnelse; och då den gamla kalenderns afvikelse
från himlen på sistone blifvit alldeles uppenbar, så var ingenting
naturligare, än att man i brist på astronomiska insigter tills vidare
tog sin tillflykt till den oftanämnda omedelbara iakttagelsen af
nytändningarne, hvarefter 84-årscykeln infördes.
Den före Jerusalems fall gällande kalendern, hvilken, såsom
vi sett, var skild både från den af Ideler och den af Epiphanios
förmodade, var tydligen ingen annan än den Seleucidiska, d. v. s
den form af Macedoniska kalendern, hvilken Seleucus Nikator
anbefallt till gemensamt bruk öfver hela sitt rike (Malelas Hist. Chr.
I, p. 257). Att denna var hos Judame gällande under perioden
af deras underdånighet under de Seleucidiska konungarna, ligger
i sakens egen natur och bevittnas till öfverflöd af samtliga de i
Makkabäerböckerna och hos Josephus förekommande data från
denna period. Men äfven efter den genom Makkabäerna
tillkämpade oafhängigheten fortfar i sjelfva verket samma dateringssätt
med begagnande af de Macedoniska månadsnamnen såsom fullt
likbetydande med de inhemska (hvilka sistnämnda för öfrigt blott
sällan omnämnas) och till och med Seleucidererans årtal försvinna
endast långsamt ur det befriade folkets annaler. Med den
oerfarenhet i astronomiska ämnen, som påtagligen var rådande hos den
tidens Judar, är det alls icke sannolikt, att de med anledning af
den vunna oafhängigheten skulle kännt något behof af att
uppställa en egen och ny kalender; tvärtom visa alla spår, att de
fortfarande betjenat sig af samma Seleucidiska kalender, med
hvilken de en gång blifvit genom vanan förtrogne. Hade denna
kalender, i stället för att framgent alltjämt bibehållas, blifvit inom
kort utbytt mot en annan, så skulle den omöjligen kunnat slå så
djupa rötter i folkmedvetandet, att den af Josephus befunnits
an-ticipationsvis användbar jämväl för alla de äldsta tidskiftena i
Judafolkets historia.
Huru beskaffad var då denna Seleucidiska kalender? Kortaste
svaret är: den var en Metonsk 19-årscykel, men med rent
Oeno-pideisk konstruktion. Denna konstruktion härrörde deraf, att
Macedoniska kalendern åtminstone under Alexander den stores och
hans faders dagar var en så fullständig kopia af Oenopides’ i
Olympia gällande 59-åriga period, att de Macedoniska månaderna
hela vägen begynte liktidigt med de motsvarande Olympiska; äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
