Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dess läge mellan Peritios och Dystros beror på att den
ursprungliga (Olympiskt-) Oenopideiska kalendern der hade årsskiftetl).
Sedan vi redogjort för konstruktionen af den Seleucidiska
kalendern, kunna vi här straxt nämna, att dess Julianska epok är
5 Oktober 312 f. C. (hvilket datum alltså motsvarar l:sta Dios i
Seleuciderkalenderns l:sta 19-årscykel). Insigten härom kan dock
icke åtkommas omedelbart, utan förutsätter kännedom om en
Chaldeisk form af Seleuciderkalendem, hvarur Cl. Ptolemäus
bevarat några upplysande data. Sjelfklart är, att Chaldeeme icke i
afseende på månadernas inbördes följd eller dagtal kunde tillåta
sig någon afvikelse från Macedonerna; ty detta skulle just upphäft
den enhet, som af Seleucus uttryckligen var eftersträfvad och
anbefalld. Det enda, hvartill de kunde hafva lof, var att välja en
annan af årets månader, än Dios, till nyårsmånad, likasom vi se,
att Judarne, utan att i öfrigt på något sätt förändra
Seleuciderkalendem, dock längre fram återtogo sin gamla nyårsmånad
(Tischri =) Hyperberetäos i stället för Dios. Vår första fråga
blir alltså nu: hvilken var den Chaldeiska nyårsmånaden?
Enligt hvad numera temligen allmänt erkännes är Mosaiska
flodsagan otvifvelaktigt af Chaldeiskt ursprung. Flodens inträde förlägges
af 1 Mos. 7, 11 på »17:de dagen i andra månaden» och af Chaldeern
Berosus (Fragm. Hist. Gr. ed. Muller T. II fr. 7 p. 501) på »15:de
dagen i månaden Däsios». Af sammanhanget mellan bägge
uppgifterna vågar jag draga den slutsats, att på Berosi tid Däsios
var Chaldeiska årets andra månad och alltså Artemisios den första
eller nyårsmånaden — ett antagande, hvarmed också de Ptolemäiska
data fullkomligt sammanstämma. Af dessa data ses, att epoken
för den Chaldeiska årsrakningen ligger i år 311 f. Chr.; och då
vi af Judiska vittnesbörd (Joseph. Antt. HI, 10, 5) m. ra. veta, att
Xanthikos inneslöt vårdagsjämningen, så finna vi lätt, att l:ste
Artemisios år 311 f. C. faller på 31 Mars, med hvilket Julianska
datum både hos Oenopides och hos Kallippos den nästa månaden
efter årets vårdagsjämning begynner, och när soluppgången är
Chaldeiska dygnets epok, så omfattar denna 1 Artemisios, gående från
soluppgången d. 31 Mars till soluppgången d. 1 April, äfven ganska
riktigt det astronomiska nyet, hvilket enligt Largeteau inträdde d.
1 April klockan 5, 12* f. m. Babylonisk medeltid. Denna den
Chaldeiska årsräkningens nära epokförbindelse med den vulgära.
*) Af detta skottm&nadeus läge framför Dystros förklarar sig äfven, hrarföre
Judarne, hvilkas nationela narun för Dystros var Adar, i skottår, då Adar fördubblades,
räknade såsom skuttmånad icke den sednare, ntan den förra Adar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
