Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enda, vid hvilken Jesus och hans lärjungar lägga vigt (Matth. 26,
17 fif.; Marc. 14, 12 fif.; Luc. 22, 8—15; lammets slagtande i
tempelforgården var synbarligen redan undangjordt af den Jerusalemiska
husvärden). Man har således all anledning till den förväntan, att
måltiden firades under den 14:des natt, medan ofiferslagten
försiggick några timmar förut på den 13:des eftermiddag.
En fin betraktare skall finna denna förväntan bestyrkt redan
genom följande ställe hos Philo (In Exodum sermo I, § 11 p. 308 sq.
hos Hilgenf. Paschastreit sid. 133): »Cur ad vesperam transitus
(s. Phasec, d. ä. öfvergångsofifret = Påskalammet) mactatur?
For-tasse quia nocte beneficia (= det skonande förbigåendet) erant
facienda, nec in tenebris solet sacrificium ofiferri, neque ante horam
nonam praeparare (s. praeparari) licuit eis, qui nocte beneficium
assecuturi erant. Itaque tempus mediocre ad vesperam vergens
non casu, sed consulto memoravit propheta». Äfven hos Philo
faller, såsom man ser, hufvudaccenten på natten, medan lammets
slagtande under föregående eftermiddag betraktas såsom en blott
»förberedelse»; följaktligen återkommer här vår ofvan dragna
slutsats, att det lagstadgade datum, den 14:de, måste vara
förbehållet åt den på natten fallande religiösa måltiden, medan
ofiferslagten tillhör den 13:des eftermiddag. Det stötande i att slagten
sålunda sköts in på ett lagstridigt datum kunde man lämpligast
öfverskyla genom att betrakta de 3 sista timmarne af den 13:de
såsom i kyrkligt afseende redan hörande med inom början af den
14:de, hvilken sistnämnda dag dymedelst endast obetydligt
anteda-terades. Ett ganska kraftigt stöd för en sådan antedatering ligger
i det hos Josephus (Ant. J. XVI, 6, 2) meddelade decret af kejsar
Augustus, enligt hvilket Sabbathen (= Lördagen) bör anses
begynna redan klocken 3 på Fredags eftermiddag. I analogi härmed
ser man äfven vår Svenska allmoge flerstädes antedatera den chnstna
sabbathen med icke mindre än 6 timmar, i det de räkna dess
början från klockan 6 Lördagseftermiddag. Hos Judarne var den här
omordade antedateringen af 14 Nisan under anförda omständigheter
snart sagdt oundvikbg, emedan det på annat sätt var omöjligt att
med bibehållande af den genom Moses föreskrifna dygntiden
sammanföra påskfestens bägge hufvuddelar inom ett och samma
lagstadgade månadsdatum.
Hos Josephus blifva spåren af denna antedatering så tydliga,
att de icke längre kunna misskännas. Om under ett tidehvarf, då
kalenderdagen begynner med solnedgången, ofiferslagten, hvars
tim-tid (kl. 3—5 e. m.) står fast, hänföres icke till 14:de Nisans slut,
utan till dess början, så är, enligt hvad hvar man ser, antedateringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
