Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teriaiismen!l) Geijer, som uppträder mot läran om »tre personer»
i gudomsväsendet, Tegnér, som rent ut benämner den ortodoxa
satisfaktionsteorien »en slagtareidé, hädisk både emot Gud och
fornuft», Boström, som söker visa »helveteslärans oforenlighet med
l) Föreställningen att idealismen arbetar materialismen i händerna synes hos den
värde förf., hvilkens egendomliga resonnemang vi bär skärskåda, hafva antagit karak*
teren af ett slags fix idé, till hvilken ban npprepade gånger återkommer i sina
polemiska afhandlingar. Vår tids religiösa strider — npplyser oss br Landgren —
utkämpas mellan kristendomen å ena sidan samt å andra sidan idealismen, materialismen
och — »den kritiska teologien», hvars ståndpnnkt säges vara »i sjelfva anläggningen
kristendomsfientlig och tröstlös» och hvars arbeten stämplas såsom »smädeskrifter» mot
evangelium. »Lyckas det idealismen att krossa deo gamla kristendomen», heter det
vidare, »så är materialismen genast till hands att med sin jernfot nedtrampa
idealismens spensliga lemmar i dyn. Idealismen sår och materialismen skördar.» (Jmfr.
uppsatsen Den svenska kyrkans närvarande ställning, dess farhågor och forhoppningar i
Teolog. Tidskrift, årg. 1868, l:sta häft. sid. 6—8).
Att idealismen sålunda af hr L. nedsattes till att vara endast en vägrödjare för
materialismen, anteckna vi som en kuriositet, ett apologetiskt »rarissimum», som tydligt
nog röjer halten af hr doktoros insigt i deo idealistiska filosofiens verkliga betydelse.
Ett annat kännemärke hos idealismen är, enligt hr L., dess fientlighet mot
kristendomen. Denna senare synes härigenom reducerad till ett obekant x, då den —
un-dransvärdt att höra! — ieke får gälla som en andlig, idealistisk religion och väl ej
heller kan betecknas som den andliga religionens motsats. Hittills har den åsigten
varit allmän, att den kristna verldsåskådoingen och idealismen sprungit nr samma rot.
Hr L. tyckes vara af annan mening, men har ej besvärat sig med att anföra några
skäl. Man torde imellertid kunna ifrågasätta, hurnvida ej den som på så diktatoriskt
sätt sammanlänkar det oförenliga och åtskiljer det befryndade, dervid åt alla sidor
utslungande obestyrkta och bittra anklagelser, sjelf löper någon fara att »groft
kompromettera kristendomens himmelska sak» — en af de beskyllningar mot andra, hvaraf
hr L:s nppsatser öfverflöda.
Ännu ett ord till hr Landgren, innan vi lemna honom och materialismen! Har
det aldrig runnit honom i hågen, att det materialistiska skaplynne, han söker påbörda
sina filosofiska motståndare, långt snarare kan sägas vara förbanden inom den stela,
stillastående konfessionalismen, som i hr L. eger en nitisk sakförare? Den inre
frändskapen mellan våra hyperortodoxers »bekännelse»-afguderi och de nyaste »Kraft
und Stoff»-teorierna har ej undgått de skarpsinniga tänkare i utlandet, hvilka redan
for årtionden sedan dragit försorg om den Bnchner-Moleschottska vishetsbyggnadens
fullständiga söndersmulande. Vi meddela här, till hr L:s begrundande, slutorden ur en
af de bästa bland de stridsskrifter mot materialismen som kommit till vår kännedom:
»Dessa båda riktningar, materialismen å eua sidan och å andra sidan den
katoli-serande teologien», skrifrer Robert Schellwien i sin Kritik des Materialismus (Berlin
1858) »synas vara hvarandras yttersta motsatser och dock råder dem imellan den största
inre frändskap. Å båda hållen är det ett stelt yttre, ett ntifrån gifvet, som påtvingas
medvetandet såsom den enda sanningskällan, utan någon inre förmedling. Båda
riktningarna utmärka sig genom samma förakt för menniskoandens autonomi, den fria
handlingen, den estetiska och sedliga känslan, samma nedsättande af historien, af deo
sammanhängande ntvecklingen ur en medvetet skapande lifsgrund, inom hvilken intet
får skjutas åt sidao, intet bedömas efter ensidig måttstock. Deruti består den outsäg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>