Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fulla för hela den kommande religionshistorien. Det strängt
mo-noteistiska gudsbegreppet, hebreerfolkets stolthet och styrka, börjar
under påtryckningen från dualismen att i någon mån liksom svigta.
Tallösa skaror af englar och erkeenglar, keruber och serafer, ordna
sig, likt en glänsande hofstat, kring den Högstes herrskarestol;
men samtidigt härmed höjer sig ur det fördolda »vedersakarens»
dunkla gestalt, mellan hvilkens drag och Ahrimans förefinnes ett
omisskänneligt slägttycke * l).
De äldsta judiska urkunderna veta ej utaf någon djefvul.
Ormen i paradiset, som förleder Eva, har först genom en långt
senare omtydning blifvit förvandlad till Satan 2). Det är icke
»frestaren» som ingifver Kain tanken på brodermordet, lika litet som
han besparar Jahveh mödan att förhärda Faraos hjerta. Men i den
omständigheten att den hebreiska Jahveh-dyrkan i sin äldsta form
icke uteslöt tron på andra gudar, utom Israels nationalgud, fanns
redan från början en möjlighet öppnad för antagandet af ett ondt
’) Att den efter-exiliska judendomens rikt utbildade engla- och demonlära
verkligen är ett arf från zend-religionen, har blifvit med uttömmande fnllständighet
bevi-sadt senast af en lärd forskare dr A. Kobut, hvilkens afhandling Utber die judische
Angdologie und Demonologie in tärer Abkängigkeit vom Parsismus (Leipzig 1866) doek,
eget nog, ej af Roskoff omnämnes. Man jemföre den bindande, på exakt sakkännedom
stödda argumentationen hos nämnde författare med de matta inkast och i luften
sväfvande förklaringar, som rörande det ifrågavarande ämnet ännu uppdukas af våra
konservative dogmatici! Så läsa vi t. ex. i biskop C. O. Björlings arbete Den ehristeliga
dogmatiken enligt lutherska kyrkans bekännelseskrifter, Andra delen, l:sta afdeln. sid.
252, (Stockholm 1869) att »orsaken till den större utbildning, som läran om englarne
erhöll i Gamla Testamentet efter exilen får ingaluoda sökas deruli, att några hedniska
elementer upptogos i Gamla Testamentets skrifter», utan i »det djupare erfarandet af
lagens och syndens betydelse, som under fångenskapen gjorde sig gällande.» — Vi
lemna derhän, huruvida man genom dylika talesätt kan auses hafva förklarat den i
detalj gående likheten mellan erkeenglarne Michael, Gabriel, Raphael, m. fl. och vissa
persiska »Amschaspander», hvilken påvisas af dr Kohut.
2) Afven rörande denna punkt hafva vi till motståndare dr Björling, som i sitt
ofvan anförda arbete upprepar — utan spår till bevis — det gamla påståendet, att
med ormen menas Satan. Hvar finnes då — må man väl fråga — något sådant
ut-taladt af författaren i första Mose bok? Jmfr. yttrandena i motsatt riktning hos Kohat
i sid. 7—8) och Roskoff (l:sta del. sid. 192). Författaren i Genesis ser i
paradisormen endast en natnrlig orm och ingenting vidare; först i Vishetens bok, ett alster
af den alexandrinska judendomen, stöter man på föreställningen att Satan antagit
ormens gestalt. Denna uppfattning blef sedermera allmän, fasthöils af de judiska lärde
samt af de kristna kyrkofäderna och öfvergick, särdeles genom Augustini förmedling,
från dem till reformatorerna.
Vi omnämna i förbigående, att i ett märkligt arbete af James Fergusson, Tree
and Serpent Worship (London 1868), för hvars innehåll redogöres i Edinburgh Review,
Oktober 1869, antages som sannolikt, att i den för-mosaiska nrtiden förekommit en
dyrkan af ormen, hvilken sedermera belägges med förbannelse i Genesis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
