- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 3. (Årgång 3. Jan-juni 1870). /
303

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfVematurligt väsende, hvilken ursprungligen temligen orediga
fantasibild efter hand förtätades och slutligen under beröringen med
perser-religionen framträdde i fullt utpräglad gestalt

Att hebreerfolkets religion, såväl som hvarje annan, varit
underkastad utvecklingens allmänna verldslag, i kraft hvaraf den först
småningom kunde lösgöra sig ur mångguderiets armar och öfvergå
till ren monoteismen, — detta förnekas numera endast af den i
(logmtron fjettrade okunnigheten *). En qvarlefva af den
förmosaiska polyteismen ser Roskoff i det gåtfulla väsende, Azazel,
som i gamla testamentet omnämnes såsom egande sin uppehållsort
i öknen och till hvilken öfverstepresten på den stora
försoningsdagen skickade en bock, på hvilken folkets synder blifvit lagda
(den s. k. »syndabocken»). Azazel, orenhetens personifikation
gent-imot Jahvehs absoluta renhet, skulle sålunda vara första ansatsen
till ett slags djefvulstro i gamla testamentet. I konkretare form
förekommer denna tro i Jobs bok, der Satan uppträder såsom en
menniskornas allmänna åklagare, hvilken ständigt antager att
egennyttiga bevekel8egrunder dölja sig äfven bakom den menskliga
fromhetens renaste uppenbarelser. I gamla testamentets s. k.
apo-kryfiska böcker, hvilka skilja sig från de kanoniska böckerna
genom de alexandrinska och persiska elementer de innehålla, ser
man Satan tilltaga i vigt och betydenhet. Nu börjar imitationen
efter Ahriman. Liksom denne, står Satan (eller såsom han
hädanefter företrädesvis benämnes: »diabolos», djefvulen) i spetsen för
en här af onda andar och söker, drifven af hat till Gud och
men-niskoma, förderfva skapelseverket i dess helhet.

Sådan var judafolkets uppfattning uti denna punkt, då
evangeliet först började predikas. De messianska idéernas
utveckling hade äfven mycket bidragit till stadgande af folktron på
Satan. Om djefvulen icke vågade förgripa sig på Gud, icke
ens på hans förnämsta englar, fruktade han derimot icke att
bjuda spetsen åt hans tjenare på jorden. Men Messias måste
vara Guds tjenare framför alla andra. Han skulle framträda
för att grundlägga Guds rike inom denna mensklighet, som
nästan helt och hållet var underkastad demonernas magt.
Följaktligen skulle djefvulen mot honom försvara sina besittningar
ända till det yttersta, och den väntade Messias’ verk kunde sam- 1

1) Resultaten af de nyaste forskningarne angående israelitiska folkets ursprungliga
religion finnas sammanfattade i en läsviird alhandling af Å. Réville: La Religion
primitive ét lerail et le déeeloppement du monothéieme, i Revue des deux Mondes för d. 1
September 1869.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/3/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free