Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staten var skyldig att sörja för de färgades undervisning och hade
för detta ändamål pålagt skatter. Men härpå följde en häftig
reaktion, och man nödgades afskaffa denna beskattning till
negrernas förmån.
. Nyheten om denna åtgärd förorsakade stor uppståndelse bland
de färgade. Under den korta tid skolorna varit öppna hade 50,000
bland dem lärt att läsa; tusentals andra beredde sig att följa
exemplet. Hvad hvar att göra? De svarte förenade sig till att
af-värja den olycka som hotade dem. Sedan deras frigörande
betalade de, såsom medborgare, sin del af den allmänna skatten till
den offentliga undervisningens underhåll; men dessa medel
användes uteslutande till skolor för den hvita befolkningen. Oaktadt
denna orättvisa och oaktadt all sin fattigdom beslöto de att åtaga
sig en särskild kontribution för sina barns uppfostran, utan att
derför undandraga sig den allmänna skatten. En mängd
böneskrifter, undertecknade med bomärken af föräldrar som ej sjelfva
kunde skrifva, bönföUo om uppfostrans välgeming för den
undertryckta racen, med tillägg att de sjelfva ville betala alla
omkostnaderna. Man kunde ej slå döförat till för en sådan begäran; och
sålunda blefvo skolor öppnade för de färgade.
öfverallt uppenbarar sig en brinnande törst att lära hos de
frigjorde slafvarne. På tröskeln af de uslaste stugor finner man
barn och gubbar om hvarandra sysselsatta med sin abc-bok. Om
aftnarne ser man i städerna skaror af negrer, som begifva sig till
de usla vindsrum, eller jordvåningar, der deras skolor hållas. Några
grofva bänkar och svarta taflor utgöra hela möbleringen. Det är
ännu långt ifrån nordens skolinrättningar med deras prydliga
arkitektur och deras rymliga salar, försedda med den rikaste
skolmateriel. Men det finnes andra omständigheter, som åt dessa
skolor gifva en egendomlig och rörande prägel. På bänkarne sitta
bredvid hvarandra gråhåriga gubbar och medelålders män,
ynglingar och barn, alla drifna af samma vettgirighet Alla äro
uppmärksamma; intet buller, utom det som föranledes af sjelfva
undervisningsarbetet. Imellertid finnes ingenting i dessa skolor som
särskilt lockar till täflan: inga offentliga belöningar, inga storartade
skolhögtider, sällan besök af främlingar. Hvad som drifver alla
är eDdast begäret att höja sig till jemnlikhet med de hvita, genom
att hemta kraft ur samma källa som de. — Äfven personer, som
varit intagna af fördomar mot negrerna och fientliga mot deras
frigörelse, hafva nödgats i detta afseende, med uttryck af sin
förvåning, göra rättvisa åt negrerna. Det är ett helt annat
skådespel, än hvad olycksprofeterna på den sidan förutsade, eller att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
