- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 3. (Årgång 3. Jan-juni 1870). /
351

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

frigörelsen af slafvarne endast skulle komma dem att än djupare
sjunka i okunnighet och laster.

På detta sätt hafva, under negrernas egen nitiska medverkan,
de välgörande sällskapen lyckats införa ett ganska storartadt
undervisningssystem. Deras gåfvor, tillsamman med de skatter som
negrerna åtagit sig, hafva varit tillräckliga for upprättandet inom
två eller tre år af 1,200 skolor uti de gamla slafstaterna. »Byrån«
har till en början endast sörjt for afskickandet af lärare och
anskaffandet af den nödtorftigaste materielen. På många ställen togos
i besittning hus, som blifvit öfvergifna af sina ägare (af det
rebelliska partiet) och som, under beskydd af militär, användes till
skolor. Men de gamle ägarne återkommo efterhand, och det blef
nödvändigt att anskaffa andra lokaler, hvilka, till följd af de hvitas
ursinniga hat och fördomar, det blef ganska svårt att finna och
detta endast till oerhörda priser.

Under sådana omständigheter beviljade kongressen en summa
af 3 millioner dollars till inköp af jordlotter för uppförande af
skolhus. Många enskilda bidrogo med större och mindre
understöd: bland andra skänkte den bekante filantropen Peabody 1
million dollars. De välgörande sällskapen, som tagit ledningen af
det hela omhänder, åtogo sig uppförandet af skolhus; och sålunda
lyckades man att bereda rum i egna skolhus för 150,000 kulörta
lärjungar — ett storartadt resultat, ehuruväl, med en befolkning
af 5 millioner frigifna, mycket ännu återstod att göra. Största
svårigheten var till en början att finna lärare. Många skollärare
hade utgått i kriget och der omkommit; och skolorna i norden
måste nu icke allenast fylla de luckor, som sålunda hos dem sjelfva
uppstodo, utan äfven förse södern med dess behof af lärarekrafter.
Södern sjelf hade i detta fall ingenting att gifva, till följd af det
tillstånd hvari undervisningsväsendet der befunnit sig. Med all
möjlig ansträngning hade man icke lyckats anskaffa mer än 1,500
lärare. Under sådant förhållande vände man snart sina ögon på
negrerna sjelfva. Man utvalde de skickligaste bland dem, som
redan lyckats förvärfva några kunskaper, och efter en föregående
kort särskild handledning togos de tiU lärare. De hafva
utomordentligt väl svarat mot detta förtroende; och ingenting har
kraftigare bidragit att på en gång sprida undervisningens välgemingar
och lyfta den färgade befolkningen. Under första hälften af år
1867 ökades skolornas antal med 700 och lärarnes i lika
proportion, och nästan alla dessa tillhörde den färgade racen. Samtidigt
höjdes undervisningen. Bland denna massa af lärjungar, som
nyligen icke kunde läsa innantill, lärde nu 45,000 aritmetik, 24,000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/3/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free