Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p& mindre än nyss anförda art. Aall ensam. Ansvaret härför
drabbar naturligtvis äfven de svenska medarbetarne, som ej bättre
tillgodosett vårt lands och Finlands intressen i detta företag, ehuru
jemväl redaktörerna ej kunna frikännas från skuld, i fall de ej noga
öfverenskommit om det utrymme som kan skänkas svensk-finska
artiklar. Att med denna knapphändighet äfven ofta ofrivilliga
felaktigheter följa, är ganska naturligt. * Så, för att blott anföra
ett exempel, säges om Ahlström, att han ”i en följd af år utgaf
musikaliska samlingar med titel Musikaliskt tidsfördrif och
Skaldestycken satte i musik, i hvilka (”hvori”) han ”införde sina egna
melodier till fru Lenngrens, Valerii och andra samtidiga svenske
skalders dikter.” Dessa uttryck äro tydligen en följd af vanlig
kompilation och stark sammandragning. Musikaliskt Tidsfördrif
utgjordes endast af stycken för klavér ur den tidens bästa
musiklitteratur, och Skaldestycken innehålla många flere komponisters än
Ahlström arbeten. Äfven om uttrycken äro rätt menade, skola de
sannolikt af de fleste läsare missförstås.
De dansk-norska arti klar ne äro i allmänhet bättre utarbetade
och synas mestadels temligen noggranna. Imellertid märker man
så väl hos dem som hos de allmänna mången ofullständighet som
bort undvikas, mången lucka som bort fyllas. Vi fösta oss t. ex.
vid ordet abbedisse, der man endast får en förklaring på ordets
betydelse. Oss synes, som om här bort meddelas åtminstone något
om abbedissvärdigheten i norden under katolska tiden, hvarigenom
artikeln försvarat sin plats i ett nordiskt konversationslexikon. Vi
äro öfvertygade att dylika specialanmärkningar kunde fortsättas
ganska länge, ehuru vi å andra sidan medge att de i sjelfva verket
ej bevisa så mycket mot användbarheten af ett dylikt arbete, blott
det grundar sig på en väl genomtänkt plan och ej alldeles
hvim-lar af felaktigheter. Det är derför hufvudsakligen om planen
vi velat framställa vår åsigt, i förhoppning att denna möjligen
kan blifva af något inflytande, i fall en ny upplaga eller ett nytt
liknande verk skulle ifrågakomma. Redan i den nyss begynta
upplagan anse vi att de nordiska ämnena kunna och böra mer
framhållas än som skett i de hittills utkomna häftena, och att
sär-skildt de svensk-finska artiklarne böra utarbetas utförligare och
mer sakrikt. Vår anmälan har följaktligen ingalunda till syfte att
fullkomligt bryta stafven öfver företaget, men att påpeka den väg
på hvilken den oriktiga planens följder kunna göras så oskadliga
som möjligt.
—RN.
M. B. Richert: Om nordisk bildning och fornnordisk
lite-r&tur. (Aftryck ur Nordisk Tidskrift för 1869).
Grekerne ansågo jorden vara en flat skifva, på hvilken
Apollo-ön Delos utgjorde medelpunkten. De gamle israeliterne ansågo
sig i särskild bemärkelse som ett Guds utvalda folk. Dylika ari-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
