Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stödjande sig på det antagna eller verkliga uttalet. Våra gamla
Asar blifva hos honom Åsar, Aros blir Åros, men Arboga för stå;
vidare skrifves Kö benhavn, Själland, Jylland* men våra adliga
namn på W få detta undradt till V, hvilket t. ex. för Wachtmeister
(hos hr Odhner: Vachtmeister) strider mot all härledning. —
Ynglingasagan behandlar torf. med skäl helt kort.
En annan grundsats hos förf. är att Norges och Danmarks
historia går i jemnbredd med Sveriges; hon behandlas i läroboken
kanske vidlyftigare, un hvad sakens natur äskar, säkert vidlyftigare
än som vid undervisningen blir tillämpligt. Om man i skolans
högre klasser ej hinner att väl läsa det rätta fosterlandets historia,
torde man ännu mindre hinna med så mycket af brödraländernas.
Åt geografien har förf. lemnat välfört jent utrymme. Må blott
hvarje lärare komma ilnig vid bokens användande, att geografi
utan karta är ett oting, och att väggkarta är bäst af alla! W i berg,
äfven med sina små kartor, förblir i detta fäll en farlig medtäflare.
— Hvad beträffar hr Odhners omdömen om de historiska
personligheterna, ville anmälaren underskrifvn de flesta, dock ej det om
Carl XII, på hvilkens storartade planer han tviflar, emedan Carls
egna bref ej tala om dem.
Att granska detaljerna känner anmälaren ingen håg. Han har
sett sig mätt på det vanliga slaget al recetiskmer, som eller en
eller annan sida, med dess fel eller förtjenster, bedömer en bokt
prisar eller fördömer, naturligtvis af pligtskyldigast hänsyn till
allmänheten. »Quousque tandem» — är man ofta frestad att säga till
dessa väktare i litteraturen. Anmälaren har förtroende till de
lärares eget omdöme, hvilka taga kännedom om hoken, och Ii 11
författarens eget, som nog efter slutadt arbétc finner hvad ojemnt
kan vära, eller ofullständigt, eller bristfälligt.
Till honom sjelf vill anmälaren hemställa, om, ej t. ex. 1808
års krig, det Bistå af betydenhet som varit fördt under uteslutande
svensk fana, detta vexlingsrika krig at oförgänglig hågkomst, borde
något utförligare fastas i ungdomens sinne. Hvårföre blir Vegesack
glömd, der Ålands befrielse omtalas? Hvarföre ej namngifva de
två befriarne? Hvarföre utelemna Gottlands förlust och återtagande?
Helt visst har vår historia många vackra blad, dock aldrig för
många. — Adlersparre anförde före revolutionen blott en del af
vestra arméen, och förde blott sin fördelning till Stockholm. Det
var nog att halfva gränsen var öppen. Att antyda sammanhanget
mellan 1788 och 1809 sparar förf. kanske med skäl .iör ett
mog-jutre omdöme än ungdomens. n
Må nu dessa anmärkningar icke uppfattas %onT% länder!
Anmälaren är så långt från att vilja nedsätta hr Odhners arbete, att
han heldre ville uppmana en man med hans förmåga och
källstu-dier till att skrifva Sveriges historia som läsebok eller handbok,
ett par, tre gånger vidlyftigare fin läroboken. Deruti vore tillfälle
att inlägga, jemte flera detaljer, mera lif oeh åskådlighet. Det
gäller om Sverige, hvad Napoleon sugfeum JFrankrike: dess historia
hör skrifvas i hundrade volymer, eller i fyra till fem. De hundrade
kunna vi fö, eller slägtet efter oss, om Fryxell sjelf, och någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
