Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
döttrar skola hemta af detsamma varaktig glädje och
tillfredsställelse. upplysning och bildning för hjerta och förstånd.
Z.
Josef Julius Weeksell: Samlade dikter. Helsingfors 1868. 8:o.
Det ovilkorligen och ojemförligt mest framstående bland dessa
poetiska arbeten är sorgespelet Daniel Hjort. Det kan imellertid
icke vara vårt syfte att här lemna en granskning af den na gripande
dikt, som dels är af det djup och den betydelse att en
undersökning deraf skulle föra oss vida längre än tid och utrymme för
närvarande medgifva, dels haft flerfaldiga tillfällen att sjelf föra sin
talan, då den, gifven på vårt lands främsta scen och uppburen af
dess skickligaste skådespelare, vunnit allmänhetens intresse och af
kritiken hyllats såsom ett konstverk, hvilket, hvemhelst än utdanat
detsamma, skulle hafva varit förtjent af synnerligen liflig
uppmärksamhet, men vid en blott föga mer än tjuguårig skald måste fästa
de största förhoppningar. Vårt ämne är den samling lyrik, som
utgifvaren låtit beledsaga detta Wecksells mästareprof, och hvilken,
äfven den, är egnad att öka och befästa den innerliga sympati, som
den finske sångarbrodrens diktning och öde låtit slå djupa rötter i
svenska hjertan.
Äfven i dessa lyriska dikter är det helas grundstämning mörk
med nyanser af sorg, längtan, saknad, harm eller förfäran. I de
poemer, som tillsamman bilda den första delen af samlingen, sid.
1—68, gör det mörka skaplynnet imellertid icke ett nedslående
intryck. De innehålla en djup känsla af skaldens kall och lott,
en trånad, som då den icke i närmast omgifvande förhållanden
och personligheter kan finna sin tillfredsställelse helst söker blicka
öfver dessa och in i den under allvarliga stunder af enslighet och
försakelse anade tillkommande lifsformen, med ett ord detta
medvetande af att vara en fantasiens martyr, hvjlket man icke har
svårt att återfinna äfven hos de största lyrici under den tidigaste
perioden af deras diktarelif, men som hos den verkliga
skaldenaturen — så som vi se det här — är ett helgande till värfvet, icke
en klagan öfver offren. Det ligger ingenting konstladt eller
sentimentalt i det vemod, som möter oss i dessa sånger. Den stämning
af missnöje, som de tolka, yttrar sig satiriskt, bestraffande oskick
eller grofheter, som tvifvelsutan böra framkalla förtrytelse hos den,
hvilkens blick tränger djupare än mängden; men då skalden låter oss
blifva vittnen till hans eget hjertas lidanden, sker detta utan
beräkning och utan anspråk. Han afundas oss icke, han begär ej
vårt medlidande, han ville icke byta sitt öde mot någon annans;
men han känner redan och förutsade än mer hvilka umbäranden
det föreskrifver. Denna ståndpunkt är visserligen allt annat än
tillfredsställande, ty resignationen är något som man aldrig kan
vinna för sent; den är ej nog såsom mål ens då man genomvandrat
ett helt lif för att uppnå det målet och ännu mindre då man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
