Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Demokratien.
Desa historiska utveckling och betydelse för v&r tid.
Samtidens stora politiska problem är att
grundlägga och utbilda demokratiens välde i kristenheten.
Alexis de Tocqueville.
1.
I vår tid blifva de demokratiska idéerna vida lättare förstådda
och utöfva ett vida betydligare inflytande på de civiliserade
men-niskorna än de aristokratiska. Den aristokratiska statsformen har
gått under på samma gång som medeltiden, hvarimot den moderna
tiden sett nya demokratiska samhällen uppstå. Äfven inom den
monarkiska statsförfattningen hafva de demokratiska elementen
nästan öfverallt intagit samma betydande ställning som i
medeltiden tillkom de aristokratiska stånden. Detta förhållande vore
oförklarligt utan det antagandet att den moderna tidsandan sjelf
bär i sig en stark dragning till demokratien. 1 detta faktum ligger
för oss en oafvislig uppfordran att rikta vår uppmärksamhet på
demokratiens natur och utvecklingsgång. Vi få dervid icke låta
vilseleda oss hvarken af det lidelsefulla hatet hos demokratiens
motståndare eller af dess vänners blinda ifver. Om de förra göra
demokratien liktydig med tygellöshet, råhet, upplopp, anarki, och
de sednare endast i demokratien finna en borgen för folkets frihet
och lycka, så hafva de i partikampens ifver en viss ursäkt för
sina hvarandra motsatta villfarelser; men på vetenskaplig sanning
kunna sådana meningar lika så litet göra anspråk som den tron,
att monarki och despotism är detsamma.
Demokratiens namn (åijfioxQctTCa, d. v. s. Demos’, de fria
medborgarnes herravälde) såväl som dess begrepp hafva vi
ursprungligen erhållit från grekerna, hvilkas politiska karakter visar
en afgjord böjelse för denna statsform. Gent imot barbarerna
kände väl grekerna sig som aristokrater, men hemma i sina
småstater voro de företrädesvis demokratiskt sinnade. De grekiska
staterna voro endast stads- och samfundsförfattningar och
borger-skapet utgjorde folket. Regeringen var visserligen hos alla
stam-marae till en början • anförtrodd åt konungarnes magt inskränkt
genom rättens idé och genom folkförsamlingens beslut. Magten
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
