Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos friherre De Geer och hans kolleger, att förslaget uppställdes
med den försigtighet i afseende på första kammarens organisation,
att motståndet icke hlef oövervinneligt. Å andra sidan utgör det
ett intressant faktum, att oaktadt den stränga ovilja som vid 1866
års riksdag inom de båda nyssnämnda stånden visade sig imot
förslaget, hafva sedermera många bland de dåvarande
riksdagsmän, som voro strängast i sina omdömen, icke allenast mottagit
utan sjelfve begärligt sökt platser i den nya representationen och
funnit sig der förträffligt hemmastadde — ja, oviljan synes till och
med till den grad hafva lagt sig, att om fråga blefve att gå
tillbaka till det gamla, skulle ett sådant försök finna ganska fä
anhängare. På samma gång som detta visar att de gamla formerna
redan hade lefvat ut sin tid, ger det ock en ytterligare rätt till
erkänsla åt den man hvilkens namn i främsta rummet är förenadt
med den nya författningens tillkomst.
Vid ett sådant förhållande bör det icke blifva föremål för
klander om friherre De Geer, efter ett värf som i alla händelser
kan anses väl förrättadt, för sin del icke varit böjd att redan efter
så kort tid taga första steget till några vidare förändringar i det
verk han framlagt eller till några vidsträcktare reformer i vårt
rättegångsväsende eller i den strafflag som han kontrasignerat.
Efter förestående rättvisa hyllning åt friherre De Geers
för-tjenstfulla och minnesvärda handling begagna vi nu tillfället att
närmare påpeka ett par ibland de antydda bristerna i den nya
riksdagsordningen.
Den nioåriga tiden för riksdagsmannakallets utöfning i
riksdagens första kammare är alltför lång, emedan den kommer att
hafva till påföljd, att ett icke obetydligt antal af ledamöterna
der-städes före slutet af sitt mandat hunnit den ålder, då kraften
till deltagande i magtpåliggande arbeten i det offentliga är i
starkt aftagande och behofvet att återgå i privatlifvets lugn
in-trädt med en befallande nödvändighet En minskning i
riksdags-mannaskapets varaktighet i den kammaren ifrån nio till sex år
synes derföre lika påkallad af behofvet som den är lätt verkställd,
hvilket icke hindrar att uppdraget för en eller annan undantagsvis
kraftig natur kunde förnyas.
En annan svag punkt ligger i riksdagens begränsning i tiden
till fyra månader. Detta gör att mera omfattande
organisations-eller lagfrågor svårligen kunna på ett tillfredsställande sätt
behandlas. Utskotten, som hafva det förberedande arbetet, hinna
sällan få det första betänkandet färdigt förrän närmare slutet af
riksdagen. Tid saknas då till återremiss för anmärkningars be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
