Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en bildad person läser franska och tyska böcker, — hvilket under
samma förhållanden är lika sällsynt — så förmenas latinstudiet
ändock hafva bidragit att utveckla en tankeskärpa, som icke genom de
öfriga läroämnena kan vinnas. Detta påstående bar så ofta
upprepats, att det hos många, som icke närmare tänkt på saken,
blifvit en trosartikel. Vid närmare granskning motsäges det dock
snarare än bekräftas af erfarenheten. Om man exempelvis vill
rådfråga det vitsord denna lemnar från våra riksdagar, i
af-seende på ledamöternes förmåga att uttrycka sig klart, skarpsinnigt
och bindande, så skall man bland dem, som i det häneendet utmärka
sig, finna ett stort antal, hvilka icke studerat latin i sin ungdom.
Vi skulle nästan tro att detta varit fallet med sådana riksdagsmän
som en Carl Ifvarson, en Nils Larsson i Tullus, en Sven Nilsson i
Österslöf, en Ola Jönsson i Kungshult, en Rosenberg med fiere,
hvilka dock alla äga en styrka i tankarnes sammanhållning och
dialektik, som synes kunna fullt mäta sig med de latinlärdes — att ej
nämna sådane talare som friherre Gripenstedt, hvilkens bildning i de
unga åren varit gjord vid Carlberg, och som troligen dervid icke
inhemtat undervisning i latinet. Utrymmet tillåter oss icke att
vidröra detta vigtiga tvisteämne annat än fragmentariskt; men
otvifvel-aktigt synes vara, att den här framställda åsigten vinner ett allt
större område i samma mån som latinet alltmer försvinner ur det
dagliga bruket; frågan blir då endast, huruvida den allmänna
undervisningen skall genom dess qvarhållande på samma punkt i
skolorna stå efter sin tid, till förlust för hvad i andra
kunskaps-grenar kunde mer inhemtas.
Med uttalande af den meningen, att yrkandet på en reform i
den här angifna riktningen hädanefter alltid skall komma på
dagordningen. våga vi imellertid icke förutspå hvad som deruti kan
vara att vänta af den nye chefen för ecklesiastikdepartementet,
hvilkens åsigter i detta ämne icke äro oss bekanta.
Herr Statsrådet Bergström är en inom det samhälle der han
haft sitt hemvist och inom den domarekår hvaraf han varit medlem,
högt aktad personlighet. Det anseende han derifrån medfört i det
offentliga lifvet har han ock häfdat och bibehållit inom andra
kammaren, enligt hvad vi tro äfven hos dem som under debatterna
varit hans motståndare, oaktadt han icke alltid behandlat dem med
sammetshandskar. Genom sin skarpsinnighet, juridiska lärdom,
rättrådighet och humanitet i grundsatser kommer hans röst helt
säkert att blifva af mycken vigt inom konseljen i
lagstiftningsfrågor. Om arbetsförmågan svarar derimot, såsom vi hoppas, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
