- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 4. (Årgång 3. Juli-december 1870). /
20

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sen; filosoferna följde efter. Deras samfalda bemödanden
grundläde efterhand en ny, fornuftsenlig verldsbetraktelse. Af dess
uppkomst och de strider den hade att utkämpa mot dåvarande tidens
»ortodoxer», vilja vi i det följande lemna en skildring, dervid
hufvud-sakligen anslutande oss till hvad rörande detta ämne finnes anfördt
i amerikanaren J. W. Drapers utmärkta kulturhistoriska arbete
History of the inteUectual developement of Europé. (London 1864).

2.

Förnuftets tidehvarf i Europa inleddes genom en
astronomisk strid.

Är jorden den största och förnämsta kroppen i verldsalltet,
omkring hvilken såsom en orörlig medelpunkt solen, de olika
planeterna och stjernoma hvälfva för att genom sitt ljus och sina
öfriga egenskaper tjena menniskan till nytta och nöje, eller är hon
blott ett oansenligt klot — en försvinnande liten prick — som jemte
många andra större och mindre himlakroppar helt blygsamt kretsar
omkring sin centralkropp solen? Den förra åsigten understöddes
af kyrkans myndighet. Den sednare, till en början endast
tveksamt framställd af några tänkande och fromme män, vann efterhand
allt mera styrka och stod slutligen segrande qvar på de stridiga
meningarnes täflingsplats.

Bakom denna naturvetenskapliga fråga — såsom sådan ett rent
vetenskapligt problem — låg en annan, ytterst vigtig — frågan om
menniskans ställning i universum. Striden utbröt på den för en
sammanstötning mest egnade punkten, men hvar och en såg, hvarom
det egentligen var frågan. När Halleys komet visade sig, år 1456,
beskrefs den af dem hvilka sågo den, såsom ett föremål af
»oerhörd storlek.» Dess svans, som skakade ned »sjukdomar, pest och
krig» öfver jorden, upptog en tredjedel af himmeln. Den ansågs
stå i nära samband med Mohammed Hss framsteg, hvilken just då
tagit Konstantinopel. Kometen väckte fasa hos alla. Från sitt
säte, osynligt för densamma, utslungade den romerske öfverstepresten
Calixtus III sina kyrkliga åskor; men kometen på himmeln,
likasom sultanen på jorden, fullföljde ostörd sitt lopp. Förgäfves ringde
man med alla kyrkklockor i Europa för att jaga bort den.
Förgäfves bannlystes den. Förgäfves uppsändes böner från alla håll för
att hejda den. Trogen sin tid återvänder den punktligt från
rymdens afgrunder, utan att mottaga inverkan af annat än orsaker af
materiel art.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/4/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free