Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi en berättelse utaf en bland de vid domens afkunnande
närvarande jesuiterna:
»Hans lefnad, lians studier och läror», yttrar berättaren,
»skildrades, och tillika all den ifver, alla de broderliga förmaningar den
heliga inqvisitionen användt för att förmå honom att omvända sig,
hvilka alla han med hårdnackad gudlöshet visat ifrån sig.
Derefter lystes han i bann och öfverlemnades åt de verldsliga
myndigheterna med bönen, att man vid hans bestraffande måtte gå till
väga så mildt som möjligt och utan blodsutgjutelse. Då han hört
domen, svarade han sina domare med hotande uppsyn följande: »Med
större fruktan måhända afkunnen J denna dom öfver mig, än jag
känner vid dess mottagande!» — I dag (d. 17 Febr. 1600) har han bestigit
bålet. Då man i sista ögonblicket visade honom den korsfäste
återlösarens bild, vände han sig bort med trotsig blick; bålet antändes och
han omkom ömkligen, och har väl nu», tillägger berättaren hånfullt,
»dragit hädan till de der andra verldarne, på hvilkas tillvaro han
trodde, för att der förkunna huru den heliga romerska kyrkan
behandlar kättare och gudlösa hädare.»
Denna kraftansträngning af kyrkan var icke utan verkan.
Hon bidrog att tillbakahålla de rädda och ytliga. Men den nya
läran gjorde för hvar dag proselyter och vann för hvar natt ny
styrka genom den öfverensstämmelse som visade sig mellan de på
hennes grundval gjorda beräkningarna och de verkliga
iakttagelserna.
På en gång inträffade en lycklig händelse, som bragte frågan
närmare hvars och ens uppfattning — uppfinningen af teleskopet
En holländare förfärdigade ett sådant instrument mot slutet af
år 1608, och då Galilei fick höra talas derom, uppfann han i
April eller Maj månad följande år ett dylikt Han riktade det
mot månen och fann att den har berg, som gifva skugga, och
dalar som likna jordens. Upptäckten af otaliga fixstjernor, hvilka
ända till denna tid intet menskligt öga skådat vederläde med ens
på ett oimotsägligt sätt åsigten att dessa kroppar endast skulle
vara skapade för att upplysa våra nätter och blef i sjelfvå verket
en dödsstöt åt den gamla läran att universum är till för
menni-skans skull. Redan började Galilei att röna ovilja hos mängden,
som högljudt beskyllde honom för gudlöshet. I Januari 1610
upptäckte han Jupiters månar. Man fann nu med ens, att denna
planet gaf en bild i smått af Copernici idéer om solsystemet, och
upptäckten mottogs inom det vetenskapliga lägret med den lifligaste
glädje, under det att kyrkolärans män rustade sig till häftigt
motstånd. Somliga förklarade, att upptäckten blott var en synvilla, andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
