Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett är, hvars 14:de Nisan icke enligt den historiska kalendern faller
p& Fredag, ntan blott enligt den år 131 uppställda och ohistoriskt
retrokomputerade 84-års-perioden; hvarmed åter följer, att evangeliet
ioke blifvit författadt förr än mer eller mindre längt efter är 131.
Häraf kan man se, med hvad rätt hr M. påstår, att hela frågan
om 84-års-perioden »icke har det ringaste att skaffa» med äktheten
af Johanne86vangeliet!
öfverhufvud gör sig hr M. mer än en gång skyldig till oriktig
uppfattning af mina ord, och detta till och med då, när han
åter-gifver dem inom citationstecken. Så låter han (sid. 198) mig säga,
att det troligen aldrig blifvit möjligt att »komma till» vissa »på
slutkonst och sannolikhet grundade bestämningar» rörande
84-års-cykeln, derest den icke i sednare tider blifvit retrokomputatift
använd. 1 sjelfva verket har jag dock sagt någonting helt annat,
nämligen att de på slutkonst och sannolikhet grundade
bestämningarna, till hvilka jag kommit utan afseende på cykelns
retro-komputativa användning, icke skulle kunnat »ytterligare bevisas»
såsom historiskt »riktiga» utan med vilkor af den nämnda
retro-komputativa användningen. Men genom denna användning står nu
ock cykeln, sådan den af mig blifvit rekonstruerad och fixerad,
absolut fast, så att det icke är möjligt att flytta dess epok en
enda dag fram eller tillbaka från det af mig angifna datum, 11
September år 131.
På samma ställe påbördar mig hr M. lika oriktigt en mening,
hvilken jag för egen del ingalunda omfattat, utan fastmera
uttryckligen förklarat mig benagen att bestrida, nämligen den meningen,
att Acta Pilati skulle vara den ursprungliga litterära källan för
den bekanta bestämningen af 25 Mars såsom Jesu dödsdag.
Hos en författare med så liten skärpa i uppfattningen af hvad
han företagit sig att recensera kan man naturligtvis icke vänta sig
någon makt att utreda djupare liggande tvistefrågor. Också visar
sig hr M. i detta afseende anmärkningsvärdt svag. Hans strid för
Johanne8evangeliet8 äkthet rör sig egentligen i en cirkel: evangeliet
år akta, emedan det förutsattes vara akta; och då särskilda
argumenter anföras, bevisa dessa egentligen motsatsen af hvad hr M.
åsyftar. Ett hufvudskäl, hvarför Johannes skall vara Jesu
omedel-bare lärjunge och åsyna vittne till de händelser, han beskrifver,
finner hr M. i den öfverträffande »åskådligheten» och »lifligheten»
af hans framställning. Likasom ej hvar och en visste, att t ex.
den historiska romanen gemenligen har mer af åskådlighet och
lifhghet än ett äkta historiskt dokument, som ofta kan vara
betydligen torrt och knapphändigt. Jag vill hänvisa hr M. till ett nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
