Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så väl förklarad?» Man kan knappast föreställa sig detta, ty sådan
borus8ianismens apostel blifvit porträtterad af iakttagarens fina
pensel, bär han en temligen utpräglad Mefistofeles-fysiognomi.
Hvilka äro då skälen, hvarföre den bismarckska politiken,
bedömd efter den allmänna europeiska moralens måttstock, måste
brännmärkas som en stråtröfvarepolitik? Svaret är enkelt. Hr von
Bismarck har ett lefnadsmål, som han aldrig släpper ur sigte: att
påskynda annalkandet af den dag, då Preussen, slående på
sabel-fästet, må kunna utropa: Tyskland — det år jag! — Men huru
förhåller sig detta lefnadsmål till rätt och sanning?
En framstående svensk statsman har för kort tid sedan
besvarat denna fråga genom en karakteristik af »das
Stockpreussen-thum», hvilken torde förtjena behjertas af enhvar, såsom ett
varnande gif akti för dagen. I sitt arbete Kriget i Tyskland år lö66.
Betraktadt med afseende på dess orsaker, utgång och följder.
(Stockholm 1869), definierar grefve Henning Hamilton den
bis-marckska politikens ledande grundtanke — »borussianismen» —
såsom »en fix idé eller oklar föreställning om Preussens kallelse —
■»der Beruf Preussens» — om en dess verldshistoriska uppgift,
förenad med öfvertygelsen om denna uppgifts absoluta nödvändighet,
till följd hvaraf det vore otillständigt att i rättvisans eller
historiens namn motsätta sig densamma.» — »Alla anhängare af
borussianismen», fortsätter hr Hamilton, »hafva det gemensamt, att de
sätta Preussens kallelse öfver all rätt, alla bestående fördrag, all
historisk verklighet. Kallelsens innehåll och beskaffenhet samt det
mål, till hvilket den skall leda, vexla deremot på mångfaldigt sätt,
allt efter anhängarnes personliga ställning. Målet kan för den
ene vara en absolut preussisk monarki, för en annan en preussisk
militärstat, för en tredje den preussiska byråkratiens herravälde,
för en fjerde en republik, till hvars bildande Preussens konung
begagnas, så länge han sjelf och hans krigshär låta nyttja sig till
nedbrytande af all bestående rätt och ordning. I denna dess
användbarhet för alla möjliga, äfven de mest skiljaktiga politiska
afsigter ligger förklaringen, huru borussianismen kunde hafva
anhängare inom alla samhällsklasser i Tysklands särskilta stater, och
af dess inflytande på det stora krigets tilldragelser och följder.»
––-Det är möjligt att borussianismen kan anses såsom ett barn
af den tyska enheten, »men i sådant fall såsom ett onaturligt barn,
som mördat sin egen moder. Om den tyska enheten också skulle
i sig innebära något, som är verkligt och måste fortlefva, är dess
politiska betydelse likväl för en lång framtid, om ej för alltid,
tillintetgjord af borussianismen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
