- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 4. (Årgång 3. Juli-december 1870). /
109

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stat kan våga motsätta sig de andras öfvermagt. Af forslagets
fördelar, som äro både mångahanda och af den mest välgörande
samt varaktiga verkan, framhåller han i främsta rummet
minskningen af utgifterna för stående härar, hvarjemte han menar att
hälften af den derigenom gjorda besparingen lämpade sig närmast
för betäckande af statsskulder, medan den andra hälften må ställas
till furstarnes fria förfogande, hvarigenom de erhölle tillfälle till
en den mest lysande hofhållning. I det förslagets förträfflighet
sålunda ställes utom all fråga, är abbén tillika öfvertygad om, att
detsamma med det snaraste kunde sättas i verket, förutsatt att några
valvillige och för hans projekt ömmande regenter beslöte sig till
dess genomförande samt med förenade krafter tvingade de mot
förslaget afvoge att ingå i samma förbund

För hans samtid var abbéns förslag icke så »evident» som han
tyckte det böra vara. Stämpladt som »en hedersmans välmenta
dröm» (le reve dun hotnme de bien), bemöttes det med likgiltighet
och löje, och skattades ej högre än alla de öfriga otaliga planer,
hvarmed han oafbrutet sysslade å), utan att någon af dem hade
lyckats komma från de fromma önskningarnas område. Voltaire,
som var personligen bekant med abbé de S:t Pierre, ansåg en evig
fred vara ännu mera omöjlig än ett universalspråk, så omöjlig,
som att vilja hindra vargar från att förgripa sig på de värnlösa
fåren. Rousseau derimot, som år 1760 genom längre referater sökte
draga abbéns föga kända skrifter ur glömskan, förordade hans
Prejet de paix perpétueUe såsom en ypperlig tankeprodukt och
fann alla dess påståenden, såväl de dermed åsyftade fördelame
som ock hela förslaget, vara alldeles oantastliga, ehuru han ej
kunde undgå att betvifla sjelfra utförbarheten deraf2). För att
fullkomligt motsvara den afsedda bestämmelsen, anser Rousseau
att planen ej blott borde trygga furstarnes, utan äfven folkens
intressen. Hvar finnes den suverän, frågar han, som sjelfmant
vore besluten att utöfva rättvisa mot andra furstar och egna
undersåter? — Magtbegär, ärelystnad, sjelfviskhet — se der
drif-Qedrame till de krönta hufrudenas företaganden 1 Det vore
otänkbart att en suverän för sina egna angelägenheter skulle afsäga sig * *)

Utom det ofvan i noten 1 (pag. 107) omnämnda förslaget till
administrations-reform, har han bland annat äfven utarbetat sådana till mioNkande af processer, till
förbättrande af helsovården och hospitaler, till underlättande af kommunikationer och
sam-färdsel öfverhofvud, till npphäfvande af det presterliga celibatet, till höjaude af handeln,
till utrotande af tiggeri, till ökande och spridande af skolondervisningen, till
fördelaktigare observerande af fysiska företeelser, till fullkomnande af lärda tidskrifter m. m.

*) Jugement tur le projet de paix perpétueUe de tabbé de St. Pierre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/4/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free