Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
råden och afskaffa stående härar samt besluta att icke åsamka
sig statsskulder i och för krig, borde staterna sjelfva erhålla
konstitutionel styrelseform, så att undersåternes bevillningsrätt för alla
möjliga statsutgifter vore förutsatt och gällande samt suveränen
sålunda blefve statsmedlem och icke mer vore liksom egare till
staten. På så sätt organiserade stater kunna stå till hvarandra i
ett lagbundet förhållande, för att i en derefter lämpad gemensam
förvaltning åt hvarandra tillförsäkra likartade fördelar. Omslutna
af en sådan lefvande och förnuftig rättsordning, skulle civiliserade
stater ej heller iakttaga en fiendtlig hållning gent imot främmande
nationer, utan nöja sig med att hos dem upprätthålla den för
handelsförbindelser och likartade förhållanden nödiga allmänna
gästfriheten i fråga om fritt tillträde och säkerhet till person och
egendom för medlemmar , af sina egna samfund.
Kant anser en sådan gestaltning af menniskolifvet vara
tänkbar, ehuru sannolikt först en aflägsen framtid torde få se den eviga
freden fullständigt förverkligad. Tanken är för honom alltså
ingalunda en outförbar dröm, utan en småningom lösbar uppgift, så
mycket mer som sjelfva naturen och vår tillvaros allmänna vilkor
öfver-hufvud i grunden medverka dertill. De närmaste utsigterna härför
ligga uti den med tiden alltmer tilltagande kulturgemensamheten
och uti handelsintressenas tillväxt. Kultursambandet framkallar
en större öfverensstämmelse i allmänna grundsatser och i
lefnads-sättet och bringar de på mångfaldigt sätt lifvade krafterna och
sträf-vandena till en i ädel täflan styrkt och befästad jemvigt, medan
de vidgade handelsintressena, oförenliga med kriget, komma
men-niskoma att efter förmåga söka aflägsna oenigheter och undvika
tillgripandet af det brutalt förstörande våldet
Ungefär samtidigt med Kant hade äfven den ryktbare Jeremy
Bentham börjat anställa betraktelser öfver den eviga freden1).
Enligt den brittiske filosofen var densamma ett önskningsmål, som
otvifvelaktigt borde och kunde genomföras med det snaraste. Då
åtskilligt nytt införes och antages, så borde detta äfven kunna ske
med ifrågavarande angelägenhet. Så snart man insett de
olägenheter, som skulle afhjelpas, och de fördelar, som stå att vinna
genom krigets undanrödjande, eger man att ofördröjligen handla.
Hvarje fredsslut — synnerligast då vid sådana numera alla
betydande stater äro intresserade och representerade — erbjuder ett
ypperligt tillfälle att göra allvar af den eviga freden.
Fredskongressen förvandlas till ett oafbrutet bestående forbundsparlament
1) Principles of international law (fragment fr. år 1789).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
