- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 4. (Årgång 3. Juli-december 1870). /
113

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utkämpadt, innan den kort förut i Mexiko upplägade striden hunnit
n& ett slut

Gent imot dessa under våra ögon timade händelser vore man
utan tvifvel frestad, att bortvisa alla tankar på evig fred såsom
outförbara. Man borde väl ej förglömma, att krigsorsakerna
af-tagit, i det att numera hvarken religions- och arffoljdskrig eller
handels- och eröfringskrig gerna kunna förekomma. Likväl tyckas
de ännu möjliga striderna för nationalitetsintressen och för
vinnande af territorier erbjuda nog många tillfällen till krig, hvilka,
om de ock i följd af nutidens beväpning ej blifva långvariga, icke
desto mindre förnya och vidmagthålla krigets onda och i alla fall
låta våld gå för rätt Lägger man härtill den ofrivilliga
hänförelse, hvaraf nationalitetsintressen kunna uppbäras, och
ihågkom-mer man tillika, huru lätt vissa moln på den diplomatiska
hori-zonten komma enhvar att tro det staterna hvilken stund som helst
kunna inlåta sig i nya krig; så tyckes det som skulle hvarken
utsigterna om ekonomiska skador eller offrandet af tusental
men-niskors lif kunna förmå de civiliserade folken att öfvergifva det
af Kant brännmärkta vildhetstillståndet Betänker mau åter, att
i våra dagar »folken ej äro okunniga om att de med sin svett och
sitt blod betala dessa vackra tragedier», och huru mycket »beundran
for dem som låtit döda millioner af sina likar» aftagit; kunde det
sedan man lärt sig att med statistisk noggrannhet beräkna krigets
offer och förluster, vara skäl att spörja, om icke åtminstone bland
de civiliserade folken faran för vidare blodiga sammandrabbningar
vore betingad af omständigheter, hvilka borde kunna gestaltas på
ett för en fredligare hållning dem imellan gynsammare sätt.

Mindre klarsynta betraktare af tidsföreteelsema hafva stundom
varit benägne att i furstemagtens ännu fortfarande betydelse se den
förnämsta driffjedern för krigets bibehållande. Ett sådant
antagande, som hvilar på en fullkomlig okunnighet om regentväldets
oeftergifliga vilkor, glömmer att, då utmärkte och i allo
rättrådiga regenter icke saknats och de sannolikt äfven kunnat fatta
och behjerta fördelame af fredliga förhållanden, dessa
säkerligen för längesedan varit genomförda, i fall furstarne verkligen
innehade den öfvernaturliga magt, man älskar se hos dem. Och
just den goda vilja, som erfordras till genomförande af
åtminstone abbé de S:t Pierre’s förslag, har verkligen röjts hos
Europas furstar, då de genom ömsesidiga allianser sökt trygga sina
staters politiska och ekonomiska intressen. Medgifvas måste, att
dylika föreningar icke kunna berömma sig af någon varaktighet,
utan fått gifva vika för de omständigheter, som framkallat ett
iv. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/4/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free