Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på hufvudformerna med förbigående af variationerna. Med
af-seende härpå må anmärkas, att hvarken den i Thomsens större
arbete förekommande framställningen af stensakerna eller den,
som Worsaae sedermera meddelade i »Danmarks Oldtid oplyst ved
Oldsager og Qravhöie», är så omfattande som denna den
förstnämndes första skildring af stenålderns produkter. Hvad sjelfva
ordet »stenålder» angår, så använder han det icke ännu, men han
säger, att stensakerna i Danmark liksom i sydligare länder tillhöra
den aflägsnaste tidsåldern, då liknande förhållanden och i
synnerhet liknande kulturgrader framkalla liknande medel att
tillfredsställa behofven, hvarföre när man går tillräckligt långt tillbaka,
man skall finna stor öfverensstämmelse mellan de äldsta ländernas
fornsaker. Men han anser det helt naturligt att stensakema
förekomma i större mängd i norden än i södern, der en högre kultur
tidigare vunnit insteg och jorden odlats under längre tidrymder.
De stensaker, som han här beskrifver, äro slipstenar, kilar,
mejslar, knifvar, spjutspetsar, halfmåneformiga flintstycken,
»Flintflækker», pilspetsar, yxor, yxhamrar och hamrar, skottspoleformiga
stenar, »Dopper», skifvor, kulor, ankaren, sädeskrossare och
pro-bérstenar.
Såsom skäl för sin åsigt om dessa sakers praktiska
användande, hvilken stod i strid mot den då gängse föreställningen, att
de afsågo religiösa bruk, anför han dels, att man funnit dem slitna
genom begagnande eller lagade efter att ha varit sönderbrutna,
dels att det varit en urgammal plägsed att bredvid den döde
nedlägga vapen och andra saker, som han begagnat i lifstiden.
dels att vilda nationer, som ej känna metallens bruk, begagna
fullkomligt liknande saker, och slutligen att dessa saker finnas ej blott
i grafvarna, men äfven, och det i stor mängd, vid plöjning och
torfskärning på sådana ställen, der sannolikt grafvar ej funnits.
Helt och hållet vågar han dock ej att bryta med den gamla
uppfattningen, utan antager såsom en möjlighet, att hvad som först
brukades såsom vapen eller hushållsredskap kunnat, sedan
metallsaker blifvit införda af grannfolken, fortfarande begagnas vid religiösa
ceremonier och såsom ett slags symboler. För åsigten, att flera
stensaker böra så betraktas, anser han tvenne omständigheter tala,
nämligen den, att man funnit jemte urnorna små afbildningar utaf
stensaker utarbetade i bernsten, hvarvid dock bör märkas, att man
äfven funnit sådana afbildningar utaf vapen och smycken af brons,
samt den att en klass af dessa saker blifvit kallade »tordönskilar»
(Tordenkiler), och att allmogen hyser vidskepliga föreställningar
om dem. Med afseende derpå vilja vi här anmärka, att professor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
