- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 4. (Årgång 3. Juli-december 1870). /
145

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då ingen metall anträffades i kjøkkenmøddingarae, antog man
naturligtvis, att de tillhörde stenåldern, och man tog derjemte för
afgjordt, att de bildats af dem, som uppfört de enda minnesmärken
man kände från den tiden, nämligen stendyssema och
jättestugorna. Men då Worsaae jemförde de plumpt tillverkade redskap
af sten och ben, som förekomma i dessa affallshögar, med vanligen
skickligt bildade och slipade stenredskap, som finnas i de
nyssnämnda forngrafvarna så fann han skilnaden för stor att vara
betydelselös. Och då han besinnade, att man endast ytterst sällan
finner något slipadt redskap i en ostronhög, att der ej funnits
hvarken de prydligt formade hamrarne, som hänföras till
bronsålderns begynnelse, eller flintdolkarne med de fint inhuggna
oraa-mentema på handtagen, som beteckna flintfabrikationens
höjdpunkt, att deremot stor likhet finnes mellan kjøkkenmøddingarnes
flintsaker och dem, som uppsamlas på kusterna, samt att de
mjukare materialieroa, hjorthorn och ben, ofta användts af
kjøkken-møddingsfolket i stället för sten, så mognade hos honom den
åsigten, att stenåldern bör delas i tvenne perioder, nämligen en
äldre, till hvilken höra de oftanämnda affallshögama och
kust-fynden med deras rått tillverkade redskap af flinta och ben, och
en yngre, som omfattar de stora stenminnesmärkena, dysser och
jättestugor, med deras prydligare saker af sten, ben, bemsten och
bränd lera. Såsom ytterligare skäl för detta antagande anförde
han exempel från andra länder på att plumpt förfärdigade redskap
af sten och ben finnas tillsamman med döda djurarter, då
deremot de stensaker, som, att döma af den omgifning hvari de finnas,
måste tillhöra en senare tidsålder, äro arbetade och slipade med
skicklighet. Han framhöll för öfrigt osannolikheten af att de råa
urinnevånarne skulle vid sitt första framträdande ha byggt de
of-vannämnda storartade fomtidsgrafvarna. De kolossala, i krets
ställda stenarna, de så omsorgsfullt byggda stenkamrama, der
sidostenens flataste, stundom tydligen jemnhuggna sida vetter inåt,
och den ofantliga öfverliggaren är vänd nedåt bildande ett riktigt
tak, stenflisorna i mellanrummen och de väl arbetade sakerna af
sten, ben och bemsten anförde han såsom tecken till att folket,
som uppfört dem, varit längre bosatta i landet och hunnit till en
viss kultur.

I sammanhang härmed erinrade Worsaae om att stendysser
och jättestugor ej förekomma i Norge och icke heller i Sverige
norr om de stora sjöarna, ehuru spridda stensaker anträffas ända
upp i Lappmarken. Han anmärkte vidare, att det tycktes som
voro de i dessa stenålderns grafvar uppgräfda kranierna olika, då
iv. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/4/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free