Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de, såsom i förra seklet, dekreterats af den s. k. liberala
absolutismen. Då saknades de modererande elementer, som nu äro
bestämmande: den allmänna och politiska bildningen stod d&
ojem-forligt lägre hos massan än nu; d& funnos ej några hvarandra
motvägande »två kamrar», det fanns inga kamrar alls; gaf man än
stundom pressen fri, en publicitet i våra dagars mening företedde
adertonde århundradet ej. Det var då enväldiga regenter, bildade
i encyklopedisternas skola, som satte sig i både försynens och
folkens ställe och ville »med Guds nåde» genom aUerhögsta
reskripter frambesvärja en pånyttfödelse, ett lefvande lif ur abstrakta
teorier. Vår tid är fjerran från den ståndpunkten.
Folkmötesrörelsens början förskrifver sig från 1867 och från
vår sydligaste provins der, jemte lätta kommunikationer och en
tätboende befolknings välstånd, utan tvifvel också exemplet från
Danmark betydligt bidragit att bereda jordmånen för en sedvana,
hvilken desamma personer här i landet, som nu äro så onda på
folkmötena, tillförene högeligen prisade som ett af de bästa dragen
i det engelska samhällslifvet. Efter en hel serie af skånska möten
år 1867 för behandling af kommunalreformen, egde påföljande
sommar ett stort »meeting» rum, der religiösa och kyrkliga
angelägenheter afhandlade3; å ännu ett skånskt möte s. å., der den
»demokratiska» fanan tydligt höjdes, beslöt man en uppmaning till
menigheterna i öfriga landsändar att å folkmöten öfverlägga och
uttala sig om allmänna angelägenheter. En fullkomligt tillförlitlig
öfversigt af samtliga de folkmötens förhandlingar, som sedermera
egt rum, torde knappast vara möjlig att åvägabringa. Endast
undantagsvis torde det ha förekommit, att bestyrelsen för ett
folkmöte låtit såsom ströskrift trycka mötets diskussionsprotokoll; —
vi känna ej något annat exempel härpå, än det i öfverskriften
nämnda. Der lokalpressen ännu egentligen består af en
annons-och en hvarjehanda-afdelning, men endast sparsamt och
tillfälligtvis meddelar lokalnotiser, torde folkmötena ha fått passera temligen
obemärkta. Dertill kommer stundom, såsom med anledning af
motsägande berättelser om folkmötet i Åsadal nyss anmärkts, att
»vännerna se allt i ljust, motståndarne få ej nog svärta för
skuggorna.» I en kortfattad redogörelse för 1869 års folkmöten,
meddelad i en här ofvan anförd landsortstidning, nämnas inimot ett
halft hundrade möten; att denna siffra understiger verkliga antalet,
är ej tvifvel underkastadt, men hur mycket, kunna vi ej uppgifva.
Om imellertid denna sammanfattande öfversigt ej är alldeles
fullständig, erbjuder den likväl tillräckligt material för ett omdöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
