Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på stående fot antagas. Må ett förslag till adress eller petition
uppläsas och diskuteras, må det sedan offentliggöras och hvila till
afgörande å ett följande möte. Ett genom öfverraskning och utan
granskning förvärfvadt bifall är af intet värde. Om petitionsrätten
gäller kanske ännu mer, än om församlingsrätten, att den
missbrukas, när den lättfärdigt, i tid och otid brukas. Genom lek
böra ej stridsvapnen förslöas, och de vapen, vi tala om, äro ej
blott anfallsvapen, som böra hållas skarpslipade, utan lika mycket
försvarsvapen, som böra hållas i helgelse och ära.
Det är en farsk företeelse, som föranleder oss att särskildt lägga
någon vigt på den sist berörda sidan af frågan om folkmötenas
uppgift och betydelse, nämligen hvad som förehades å mötena vid Bodal
och Katrineholm, der som bekant en från »Sällskapet för folkets
väl» utgången petition om allmän valrätt antogs, å det förstnämnda
mötet utan någon som helst diskussion, å det senare efter en, af
tidningsreferaterna att döma, mycket knapphändig förhandling,
hvarunder ej minsta uppmärksamhet synes ha blifvit egnad åt
skrifvelsens bevisföring och formella beskaffenhet. Våra sympatier
för sjelfva det yrkande om borttagande af valcensus, som
petitio-närerne gå att till regeringen frambära, kunna ej hindra oss att
beklaga, att en så oefterrättligt illa hopkommen och i en tvär
vändning antagen adress möjligen skall bidraga att bringa i
misskredit en medborgerlig rättighet, som bör »sparas till stora fall»
och då med värdighet utöfvas: den allmänna rösträttens
förfäktande må i sig sjelf vara ett sådant fall, men det förlorar denna
egenskap, när man ej väljer rätt tid och ej går så till väga, att
man förlänar någon vigt åt ett uttalande, för hvilket man väljer
en högtidlig form. Petitionärerna åberopa, att f. n. »de
orepresenterade utgöra omkring $:delar af det svenska folket» Detta är
ett hugg i vädret, men ej — oskadligt, ty i dylika ting har man
ej lof att leka med ord. Så länge ej den politiska rösträttens
utsträckning till qvinnokönet blifvit så på allvar och med den
ut-sigt till framgång ifrågasatt, att denna fordran kan ställas i paritet
med t. ex. yrkandet om upphäfvande af census, vore det
naturligtvis något oegentligt att medräkna den qvinliga befolkningen i den
folkmängdssiffra, med hvilken man vill jemföra de valberättigades
antal. Sveriges folkmängd år 1866 utgjorde 4,160,677 personer,
hvaraf 2,136,940 qvinn- och 2,023,737 mankön. Från denna
sistnämnda siffra, den manliga befolkningens totalsumma, torde vidare
böra afräknas de personer, som ej uppnått 21 års ålder — valrätt
före myndighetsåldern ifrågasättes ju ej af någon — och efter
denna operation återstå, i rundt tal, 1,090,000. Men ej heller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
