Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreställa sig att vår medeltidskonst ej har andra eller till och med
intressantare Aidor att uppvisa. Det äldsta tidehvarfvet för våra
kyrkmålningar — några andra arter äro ej kända — utsätter han
till omkr. 1150—1350, efter hvad oss synes, med full rätt. Detta
skede skulle då ungefär motsvara den romanska stilens blomstring och
aftagande i Sverige, hvitka, som bekant, infalla något senare här
än på fastlandet. Sannolikt skall det öfverraska de flesta att erfara
det vårt svenska måleri har så gamla anor; men än mer skall
förvåningen ökas när man erfar, hvilka vackra och dyrbara
minnesmärken af denna konst bevarats ända ned till vår tid, trots allt hvad
århundradens okunnighet eller fördomar uträttat för att förstöra dem.
De prof af vårt äldsta kyrkmåleri förf. närmare beskrifver,
finnas eller ha funnits i Vrigstad och Hjälmseryd i Småland,
Es-tuna i Upland samt Råda (koret) i Wermland. Samtliga dessa
arbeten förråda stor frändskap med det öfriga Europas kyrkmålerier
från romanska tiden och visa sig således vara alster af en från
böljan utländsk konst, hvilken äfven under sin vidare utveckling
inom landet fasthöll de allmänna traditionerna och
framställningsmedlen. Tidpunkten för målningarna i de två förstnämnda
Smålands-kyrkorna, båda nyligen rifna, kan ej sättas senare än början af
1200-talet. Då de ligga helt nära det 1144 anlagda
cisterciens-klostret Nydala, sluter förf. med temlig säkerhet att det var detta
klosters munkar som utfört målningarna, der man för öfrigt träffar
särdeles vackra ornament och en behandling af det rent
konstnärliga som ej står efter vissa i Tyskland mycket berömda arbeten
från samma tid.
Målningarna i Estuna och Råda tillhöra tidskiftets slut; den
förra kyrkan invigdes 1298, hvadan hennes målningar ej kunna
vara stort yngre, och den senares bilder äro daterade 1323, för
så vidt de tillhöra koret. Estunas bilder, kolossala till storleken,
erinra om de gamla mosaikerna och ha således närmaste tycke med
den spöklika byzantinska målningen. Råda kormålningar derimot,
bekanta genom hr Mandelgrens praktverk, visa en liflig och glad
konst, der gotiken redan spelar in i spetsbågar och smakfulla
bladornament, ehuru han ej kan sägas fullt herska. Förf:s anmärkning,
med anledning af Rådamålningarnas blandning af romansk och
gotisk konst, att den senare vid slutet af 14:e århundradets sista
fjerdedel bort kunna råda ensam äfven uti en aflägsen svensk
landskyrka, synes oss ej berättigad. Han tyckes förutsätta att
utvecklingen af stilarterna under vår medeltid höll jemna steg med
utlandet, hvilket ej var förhållandet. Den romanska konsten, som
till hela . sitt skaplynne närmare Öfverensstämmer med nordbons
lynne ocn nordens natur, bibehöll sig mycket länge i full
blomstring i alla delar af Sverige. Flere bevis härftfr skulle med stor
lätthet kunna framdragas, om vi ej fruktade att uppta utrymmet
med denna utflygt från ämnet. Sannolikt har förf. låtit förleda sig
af Brunius samt de numera föråldrade benämningarna
rundbågs-och spetsbågs-stil att tro, det spetsbågen uteslutande tillhör gotiken,
den der tvärtom i sin tryckta form återfinnes under hela sen-
12
IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
