Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manna medvetandet bereder insteg åt en helt annan religiös
verlds-åskådning, än den kyrkligt-ortodoxa. Reformationen under det
sextonde århundradet, naturvetenskapen under det sjuttonde,
filosofien under det adertonde och slutligen bibelkritiken under det
nittonde århundradet beteckna de särskilda stadierna af denna
omfattande luttring8process, hvars syfte är detsamma nu som på
Luthers tid: kristendomens renande från de för densamma
främmande menskliga tillsatserna och återställande i dess ursprungliga
enkelhet och sanning. Ur medeltidens i förnuftsvidriga dogmer
och groft vidskepliga föreställningar intrasslade kristendom, hvaraf
en stor del ännu i dag med fanatismens hårdnackenhet fasthålles
af kyrkans »bekännelsetrogne», har utbildat sig en i viss mån
alldeles ny uppfattning af hvem Kristus var och hvad han ville, en
uppfattning, hvars starka slägttycke med den första församlingens
utgör bästa borgen för dess sannt kristliga halt. Uppkomsten och
beskaffenheten af denna »framtidens kristendom» ha nyligen blifvit
på ett förträffligt sätt skildrade af Frankrikes måhända mest
betydande tänkare i våra dagar, till hvilkens framställning vi i det
närmast följande ansluta oss l).
Vi hafva hunnit till slutet af det femtonde århundradet, till
tiden efter Konstantinopels eröfring. Den romerska kyrkan vet ej
mer af hvarken något kätteri eller något motstånd inom den verld,
som tillhör henne. Dogmerna äro sedan lång tid tillbaka faststälda,
undervisningen i dem är i sina minsta enskildheter bestämd genom
den skolastiska metoden, sjelfva kyrkotukten är ordnad och
reglementerad i de obetydligaste biomständigheter. Det katolska
samhället liknar en ofantlig krigshär, som rörer sig framåt eller står
stilla, strider eller hvilar, på befallning af sina ledare. Ve öfver
den, som tänker eller bedjer annorlunda, än formuläret föreskrifver!
Till och med tystnaden är misstänkt hos dem, af hvilka kyrkan
väntar en fullständig bikt eller trosbekännelse. Ingenting är mera
imponerande än detta stumma, oinskränkta, ofelbara välde öfver
samvetena, der lystringsordet knappast utgått från en enda persons
läppar, förr än det genljuder ända in i den kristna verldens mest
aflägsna delar, utan att en röst höjer sig till motsägelse. Och
likasom om denna stränga lydnad ändock icke vore tillräcklig, har
det romerska hofvet sin outtröttliga inqvisitionspolis till att efter- *
■) Jmfr. uppsatsen L’ancien et le nouoeau chrutianismc af E. Vaeherot i Rerne des
deux Mondes d. 15 April 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
