Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välståndet och upplysningen gjorde också betydliga framsteg, och den
polska litteraturen upplefde åter en sedan länge okänd blomstring.
Mer och mer lärde man inse den egentliga roten till det onda,
hvaraf staten lidit, och motståndet mot en genomgripande
författning sförändring blef allt svagare. Omsider kom ett gynsamt
ögonblick, när ryska kejsarinnan 1788 invecklades i krig med Turkiet
och Sverige. Samma år trädde polska riksdagen tillsamman,
konstituerande sig såsom generalkonfederation, i och hvarmed liberum
veto var suspenderadt och majoritetsbesluten trädde i stället
for den enhällighet, som å en vanlig riksdag kunde omintetgöra
hvarje förslag eller åtgärd. Preussen erbjöd nu med mycken ifver
sitt förbund och uppmuntrade till en författningsreform, som kunde
betrygga inre lugn och ordning och som — förklarade preussiska
sändebudet Lucchesini i sin konungs namn — af Preussen
betraktades såsom en ännu vigtigare sak, än en armé på 300,000 man,
om den gamla författningen bibehölles. Kabinettet i Berlin sökte
visserligen på förhand skaffa sig betalning för sin hastigt
påkomna välvilja mot Polen och begärde att städerna Danzig och
Thorn skulle afträdas, men Polens vägran hindrade dock ej, att
underhandlingarna bragtes till lyckligt slut, och den 29 Mars 1790
afslöts den polsk-preussiska alliansen, hvarigenom båda makterna
ömsesidigt garanterade hvarandras besittningar, samt förpligtade
sig att bistå hvarandra mot främmande makters angrepp: Preussen
skulle understödja Polen med 14,000 man infanteri, 4,000 man
kavalleri och motsvarande artilleri, vid behof skulle dessa
hjelp-trupper ökas till 30,000 man, ja i yttersta nödfall kunde
öfverens-kommelse träffas, att den angripne skulle af bundsförvandten
bistås med hela dess krigsmakt. Särskildt förband sig Preussen, att
såsom casus foederis betrakta hvarje försök af en främmande makt
att inblanda sig i Polens inre angelägenheter. Imellertid fortgick
arbetet med den’ nya författningen, hvilken omsider den 3 Maj
1791 blef antagen och, så snart den blef känd i andra länder, af
den tidens mest framstående politiker, såsom t. ex. en Edmund
Burke, omtalades med beundran. Preussiske konungen gaf sin
glädje och tillfredsställelse tillkänna och lofvade att troget
uppfylla sina forpligtelser. När imellertid under kejsarinnan Katarinas
beskydd några förrädare bland polska högadeln, — tillsamman
blott tretton personer, bland hvilka Felix Potocki, Severin Rzewuski
och Frans Xaver Branicki voro de mest betydande — bildade en
konfederation och protesterade mot den nya författningen i en
förklaring af den 14 Maj 1792, falskeligen daterad Targowica, men i
verkligheten uppgjord i Petersburg under Katarinas auspicier, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
