- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 4. (Årgång 3. Juli-december 1870). /
244

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brynhild att icke Gunnar utan Sigurd hade uppfylt det vilkor som
var fästadt vid egandet af hennes hand. Sliten mellan hat och
kärlek fordrar hon af Gunnar Sigurds död och bestiger sjelf
döende det bål som förtär hans lik.

På dessa senare tilldragelser, Sigurds möte med Brynhild, hans
förhållande till henne och till Gudrun och detta förhållandes
tragiska upplösning, öfvar skatten intet väsentligt inflytande. Dikten
ger uttryckligen tillkänna att det icke var Sigurds skatter utan
kärleken till Brynhild som bevekte Gunnar till det nidingsdåd hon
fordrade af honom. Äfven Nibelungenlied, som i mera förvirrade
drag förtäljer om skattens tillkomst, låter honom icke spela någon
roll vid burgundernes svek mot Siegfrid. Men sedan Gudrun,
efter-gifvande för slägtens önskan, gett sin hand åt Atle, konungen i
Hun aland, åter knytes den afbrutna tråden. Då denne lockar
Gudruns bröder till gästabudet, der de försåtligen mördas, ingå
An-dvares skatter, hvilka efter Sigurds död innehades af gjukungarne,
såsom ett uttryckligt motiv till hans handling, och vid den hemska
slutkatastrofen, då Gunnar och Högne äro fångna i fiendens hand,
förtäljes huru den förre af segraren begär den senares lif som
vilkor för yppandet af stället i Rheinfloden, der de nedsänkt skatten
vid sin affärd från hemmet, samt derpå, ensam vorden med
hemligheten, vägrar att uppfylla löftet och hånleende tar hemligheten
med sig i döden. När slutligen Atles båda söner och Atle sjelf
fallit offer för Gudruns hämd, har dvärgens förbannelse gått i
fullbordan och diktens grundmotiv är uttömdt.

För att nu uttyda detta diktens ursprungliga ämne, föreslår
P. E. Muller en hypotes, hvilken skall passa för den skandinaviska
versionen i eddorna och volsungasagan såväl som för den tyska i
Nibelungenlied. Då ingendera af dessa versioner kan antagas vara
härledd ur den andra, måste de hafva uppkommit på en tid och
ort, der den germaniska stammen, ännu odelad, formade sina
åskådningar i samfåld sång och saga. Han antar slätterna vid Volga
såsom ursprungsorter för den här till grund liggande
naturåskådningen. Germanerne medförde från denna trakt den generela
benämningen Rhin till betecknandet af en väldig och stor flod men
också sägner, i hvilka de på sitt barnsliga sätt sökt för sig
förklara fenomenet af det guld de funnit i den präktiga flodens sköte.
Medan de med möda, stundom väl ock med fara derifrån
upp-hemtat den röda metallen, hade de naturligen gjort sig frågan
huru den kommit dit, och hos den som der fördolt den eftersökta
metallen, kunde de knappast tänka sig annan bevekelsegrund än
illfundig afund mot menniskomas slägte. Guldets upprinnelse var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/4/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free