- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 4. (Årgång 3. Juli-december 1870). /
248

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gundernes konung Gundachar, som år 436 blef slagen af Attila,
hvilken tilldragelse häftat fast vid myten å ena sidan, medan å den
andra frankerkonungen Chlodvigs gemål, den burgundiska
prinsessan Crotilde gett upphof åt sångens Kriemhild, som utkräfver hämd
på sin egen slägt. Sedan dessa historiska erinringar, det äj*
sägnens hela ena hälft och en betydande del af den andra, rensats
undan som en förorenande tillsats, är det i den ringa återstoden
man bör söka den egentliga gudasagan. Enligt W. Mullers
uppfattning är det, noga taget, blott Sigurds seger öfver Fåfne och
hans derpå följande besök i valkyrians flammande borg, som eger
ursprunglig betydelse i sägnen.

Den nordiska versionen, åt hvilken äfven denne uttolkare ger
ett obetingadt företräde, förtäljer att Sigurd omedelbart efter sin
seger öfver Fåfne varsnade en strålande borg, som kastade sitt sken
öfver himlahvalfvet och vid närmare beseende befanns omgifven af
sköldar. I dess inre slumrade i harnesk och hjelm ett qvinligt
väsende, som, väckt af hjelten förmedelst det segerrika svärdet Gram,
gaf sig tillkänna som valkyrian Sigrdrifa, hvilken af Odin straffats
för det hon i strid gett seger åt den icke utkorade parten. Hos
Heimi återfinner hjelten den befriade slumrerskan såsom dennes
fosterdotter Brynhild, syster till Atle Budles son, konung i
Huna-land. Detta, att dikten så nära sammanställer Fåfne och den
slumrande mön, ger W. Muller anledning att sluta till en frändskap
dem imellan. Sägnens uppgift om hennes slägtskap med
huner-konungen är såsom en historisk förvirring icke att fasta afseende
vid; äfven berättelsen om mötet hos Heimi är blott en senare
utnött upprepning. Men sägnen har begått ett ännu djupare misstag
vid att framställa henne som valkyria och gifva henne namnet
Brynhild. Visserligen äro alla sånger och sagor enstämmiga i att
teckna den i borgen slumrande som ett strängt, energiskt
passio-neradt, med ovanlig kraft och visdom utrustadt väsende, men då
»allt är så ovisst der gudar inblanda sig», är man berättigad
antaga en ursprunglig förvexling och i den slumrande mön igenkänna
det hulda väsende, hvaraf sägnen sedan utvecklat Gudruns eller
Kriemhilds gestalt. Alla mytiska analogier fordra antagandet af
en sådan förvexling. Liksom den sköna Gerdhr befrias af Freyr
och sedan blir hans maka, och liksom Tristan efter drakstriden
icke blott befriar Isolde, men vinner hennes kärlek, så måste ock
den befriade jungfrun vara den som blir hjeltens maka, medan den
andra (Brynhild) är att fatta som en dyster afundsjuk makt,
hvilken bringar hjelten om lifvet, då hon icke kan vinna honom.
Denna diktens förvexling är så mycket antagligare, menar utty-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:58:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/4/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free