Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem myten fördelat på skilda personligheter, så finner man
ändt-ligen den innersta kärnan, hvarur den så formrika sägnen
uppspirat Sigurd, den segrande guden, är blott en annan form af
Fåfne, den besegrade, ocb Gudrun, den vana gudinnan, blir i
underjorden den förtömade motvilliga makan, ett par dubbelgestalter
till att beteckna naturens än frambragta, än förhållna fruktbarhet
(Versuch einer mythol. Erklär., Berlin 1841, p. 29, 31, 68, 102).
Såsom synes, kommer man på denna väg till ett slags nordisk
Dionysos-Persephone-myt, en gudomsföreställning om ett
ursprungligt par, som sedan klufvits sålunda att gudaparets skilda
egenskaper personifierats till gestalter, de der åter genom att inforas i
åtskilliga historiska erinringar, öfvergått till heroisk natur. Men
i sjelfva verket, om man ifrån detta supponerade inre skådar ut
öfver sägnens verkliga organism, finnes knappast spår af
erforderliga öfvergångar. Man kan icke nog förvåna sig, huru man
kommit från den senare till det förra. Af slägtfejden mellan
vol-sungar, niflungar och budlungar märker man knappt nog ett drag i
myten, diktens ledande motiv hafva der ingen anledning, och af
dess karakterer är Brynhild ensam den, hvartill man kan finna ett
verkligt frö i Mullers myt. Om det kan vara något slags
fantasiverksamhet, hvarigenom grundämnet så omformats, måste medges
att den tillvägagått på ett oberäkneligt, godtyckligt och på ett helt
annat sätt, än hvad man eljest har sig bekant om fantasiens
väsende. Och den kollektiva eller folkfantasien borde dock vara långt
mera bunden än den konstnärliga. Men vi befara att
godtyckligheten kommer här forskningen, icke fantasien till last
Förhållandet tyckes vara, att vid denna så kallade analogi-bevisning de
betydelsefullaste partier i sägnen åsidosättas, under det forskaren
oftast klättrar fram på helt oansenliga, tillfälliga skott och qvistar.
Ej under derfor om man vid målet, dit den skicklige klättraren
från början ville komma, har svårighet att se hur hans svigtande
färd har gått
Något fullständigare tolkningsförsök har icke utgått från Grimms
skola, på hvars mytologiska grundsats äfven Wilh. Muller fotat sitt
system. Då enligt Grimms lära snart sagdt all hedendom är ett
slags afsigkommen monoteism, som åt en högste gud tillerkänner
alla de egenskaper, hvilka der förutom specialiserats hos skilda
gudar, de der vore att anse blott såsom utgjutelser, föryngringar eller
återställelser, så kunde ur denna grundsats vinnas en förklaring af
i fråga varande sägen, som var mera mytologisk och väsentligen
af-vikande från den äldre naturfilosofiska riktningen. Denna antog
att en naturåskådning förkroppsligats och derpå lokaliserats geo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
