Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänföra forntidens skalder och blifva ämne för deras sånger, men
då tilldragelsens eget sammanhang och de deri ingående
karakte-rerna såväl bibehållit sig i sägnen, tyckes det vara öfverflödigt att
inrymma åt mytologeme så mycket som Keyser gör, i det han
finner »den med Andvares och Odins förbannelse belagda skatten
bilda det mytiska band som knyter ihop tilldragelserna. Det är
dock uppenbart att denna förbannelse, liksom ock Gripis spådom»
är en poetisk utstyrsel af någon senare omdiktare, som med
kännedom af sägnen kunnat på sina fingrar räkna efter huru många
furstar den låter omkomma, fastän han dervid förbisett att skatten
har med Sigurds egen som ock med Brynhilds undergång intet att
skaffa.
I nära anslutning till Keysers åsigter har äfven Beauvois
förlagt den besjungna tilldragelsen till nordvestra Tyskland och fjerde
århundradet, men på samma gång lösgjort sig helt och hållet från
det mytologiska betraktelsesättet Man kan icke vidhålla den
historiska synpunkten följdriktigare, ej heller till förmån för sin
uppfattning förfoga öfver större skarpsinne och lärdom än denne
forskare, hvilkens senaste arbete, Histoire légendaire des Francs et
des Burgondes, (Paris 1867, 547 p. stor 8:o), är en fullständig
monografi öfver vår sägen och intar ett framstående rum bland de
347 ämnet berörande verk, öfver hvilka han lemnat förteckning i
slutet af boken. Redan Beauvois’ sätt att anordna sitt verk röjer en
forskare som är besluten att gå till bottnen med saken. Bokens förra
hälft innehåller dikturkunderna, de tre stora hufvudyersionerna såväl
som alla de genljud man i skilda folks och tiders krönikor, sånger eller
sagor förnimmer af denna sägen, meddelade dels i öfversättning,
dels i sammandrag. I den senare hälften utläggas alla de punkter,
deri sägnen och historien skola öfverensstämma, blott man vill
antaga författarens system.
Af de tre hufvudversioneraa återfinnes den första, som af
författaren, liksom ock af hvarje oförvillad granskare, anses innebära
den mest ursprungliga och minst förvirrade hågkomsten af sjelfva
tilldragelsen, uti Volsungasagan, i den gamla Eddan och i dennas
prosaiska omskrifning, den nya Eddan. Den andra versionen är
Thidrikssagan,som i sin sammangyttring upptagit äfven i fråga
varande sägen, men efter tyska sånger, och som derför icke heller, ehuru
sammanskrifven i Skandinavien och på nordiskt tungomål,
öfverens-stämmer på långt när så mycket med den nordiska, som med den
tredje versionen, de tyska Nibelungen-sångerna. Denna, den mest
berömda versionen, är, ur författarens historiska synpunkt bedömd,
den mest förderfvade, den, der senare hågkomster, intressen, kultur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
